När en person som arbetar med barn och ungdomar är orolig för att ett barn
far illa så är den personen skyldig att anmäla sin oro till socialtjänsten.

Vid misstanke om att ett barn har varit utsatt för brott av någon närstående
gör socialtjänsten en bedömning om en polisanmälan ska göras.

Socialtjänsten har då rätt att avvakta med att tala om för vårdnadshavarna
att en polisanmälan gjorts. Många vårdnadshavare upplever sig förbigångna av att inte ha informerats om förhöret. För barnets bästa är det
ändå viktigt att socialtjänsten och vårdnadshavarna samarbetar under
socialtjänstens utredningstid.

När det finns misstanke om att ett barn har utsatts för brott har socialtjänsten och polisen olika ansvarsområden.

Socialtjänsten utreder barnets behov av skydd och stöd och polisens uppgift är att utreda brott. Dessa utredningar kan pågå samtidigt men är oberoende av varandra.

När en polisanmälan görs inleder polisen en förundersökning. Då råder
förundersökningssekretess. Socialtjänsten berättar oftast inte för
vårdnadshavarna om innehållet i polisanmälan då det finns risk att
barnets berättelse påverkas.

Ibland läggs förundersökningen ner. Det behöver inte innebära att brott inte har skett utan att brott inte kan styrkas.

Det första förhöret med barnet hålls ofta utan att vårdnadshavaren får veta
det i förväg.

Det är för att barnet har rätt att lämna sin berättelse till polisen
utan påverkan från någon. Det är också viktigt för att du som
vårdnadshavare inte ska bli beskylld för att ha påverkat barnet innan förhöret.

När det beslutas att förhör ska hållas utan vårdnadshavarens vetskap,
kommer personal på ditt barns förskola/skola att bli ombedda av
polisen att följa med som stöd till barnet.

Personalen är med som trygghet så att barnet inte bara träffar
obekanta personer i en situation som kan kännas främmande.

När barnet förhörs sitter personalen och väntar i ett rum bredvid. Personalen från förskola/skola får ingen information om ärendet då det råder sekretess.

Personalen från ditt barns förskola/skola kan inte ställas till svars för det som andra myndigheter har bestämt kring ditt barn. De har inte fattat några beslut och kan inte svara på några av dina eventuella frågor kring polisens förundersökning eller socialtjänstens utredning.

Om du har frågor är det därför viktigt att du istället tar en direktkontakt med de ansvariga på polisen eller socialtjänsten.

När ett barn ska höras av polis utan vårdnadshavares godkännande eller
kännedom, utser tingsrätten en jurist som särskild företrädare för barnet.

Den särskilda företrädaren ansvarar för att barnet kommer till förhöret och ger
sitt tillstånd till att polisen håller förhör, eller om barnet ska genomgå
läkarundersökningar när det anses nödvändigt.

Efter förhöret på Barnahus kommer du att informeras om att ditt barn varit på förhör.

När det framkommer uppgifter om att ett barn misstänks ha varit
utsatt för brott leder det ofta till starka känslor och reaktioner både hos barnet och anhöriga. Barn kan till exempel oroa sig för vad som kommer att hända för att de berättat, eller för om någon kommer att bli arg på dem för att de berättat.

Som förälder kan man oroa sig för hur ens barn mår eller har påverkats av det som hänt. En del föräldrar reagerar genom att bli arga eller besvikna på
barnet eller på hur professionella har hanterat situationen. Det kan vara
viktigt att både du och ditt barn får hjälp att prata om era upplevelser och
hantera reaktioner för att kunna gå vidare.

Socialtjänsten i  erbjuder krisstöd eller annat stöd till de
familjer som behöver det.

Om du har frågor efter förhöret kan du ta kontakt med ansvarig utredare vid
socialtjänsten eller hos Polisen.

Till Barnahus får du som är barn komma om det finns misstanke om att du är eller har varit utsatt för ett brott.

På Barnahus får du som barn möjlighet att berätta för polisen vad som hänt och hur du  har det. Om det behövs kan du också få träffa en läkare, antingen på Barnahus eller på sjukhuset.

Du som har varit utsatta för våld och sexuella övergrepp har rätt att få det stöd du behöver. På Barnahus i Nyköping finns också socialtjänsten som ansvarar för att du som varit utsatt och din familjer får det stöd och skydd de behöver. Du kan också få behandling på BUP - Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen.

Det kan vara svårt att förstå vilka rättigheter du som barn har när de vuxna försöker förklara.

På webbsidan jagvillveta.se  kan du läsa mer om vad du har rätt till och vad du får bestämma.

Känner du att du inte har samma frihet som andra i din egen ålder? Upplever du dig kontrollerad? Har familjen åsikter om din fritid, dina kläder och dina kompisar? Får du inte bli ihop med någon, eller bestämmer familjen vem du ska gifta dig med?

Ingen får försöka kontrollera dig eller behandla dig illa för att de tycker att du lever på fel sätt. Inte ens din familj. Du har rätt att må bra och att söka hjälp om du behöver det.

Om du behöver hjälp

Om du behöver prata med någon kan du vända dig till en vuxen i din närhet som du har förtroende för, till exempel en lärare eller till elevhälsan (kurator eller skolsköterska) på din skola.

Du kan också vända dig till kommunens socialtjänst. Om du behöver hjälp utanför kontorstid ring Socialjouren 073-773 72 73. 

Akut hjälp - Ring polisen om du eller någon nära dig är utsatt för brott, till exempel blir slagen, hotad, instängd eller tvingad att göra något som inte känns rätt. Om det är akut ring 112. Om det inte är akut ringer du 114 14. Om du är utomlands ringer du +46 77 114 14.

För dig som vill ringa, mejla eller chatta (anonymt)

Kärleken är fri - stödchatt för unga utsatta för hedersrelaterat våld. 

BRIS-barnens rätt i samhället

Yomo - ungdomsmottagning på olika språk

Somaya - kvinno- och tjejour på olika språk

Vad är hedersrelaterat våld och förtryck?

Hedersrelaterat våld och förtryck kan ta sig olika uttryck. Det kan handla om flickor som måste gå direkt hem efter skolan, som inte får vara med på lektionerna i alla skolämnen eller som inte får välja sina vänner.

Det kan också röra sig om pojkar som måste bevaka sina systrar varje dag i skolan, eller om unga kvinnor och män som inte får ha kärleksrelationer och sexuella relationer.

Hedersrelaterat våld och förtryck kan också handla om barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor.

De som bryter mot familjens normer och värderingar riskerar att bli bestraffade. De kan bli utfrysta, hotade och misshandlade.
För en del medför ett ställningstagande mot familjens normer och värderingar så stora risker att de måste lämna sina familjer och i vissa fall helt och hållet bryta med dem.

Läs mer om hedersrelaterat våld och förtryck. 

Till Barnahus i Nyköping kan man som yrkesperson ringa och konsultera i ärenden där det framkommit uppgifter om misstänkt våld eller sexuella övergrepp. 

För samverkansparter inom Barnahus i Nyköping finns en upprättad barnahusrutin.

Till Barnahus i Nyköping kommer barn som ska förhöras av polis. Målgruppen är barn och ungdomar upp till 18 år misstänks ha utsatts för våld i nära relation, sexualbrott eller andra allvarliga brott.

Barnahus är en plats där polis, åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvården samverkar kring barnet. Lokalerna är barnanpassade och de som träffar barnen är speciellt utbildade för det.

Syftet med Barnahus är att i en trygg, barnvänlig miljö låta barnet vara i centrum för utredningsprocessen. Barnet ska inte behöva slussas runt mellan olika myndigheter och ska inte i onödan behöva upprepa sin berättelse
alltför många gånger.

När ett barn ska höras av polis utan vårdnadshavares godkännande eller
kännedom, utser tingsrätten en jurist som särskild företrädare för barnet.

Den särskilda företrädaren ansvarar för att barnet kommer till förhöret och ger sitt tillstånd till att polisen håller förhör, eller om barnet ska genomgå
läkarundersökningar när det anses nödvändigt.

Att tänka på vid misstanke om våld eller sexuella övergrepp mot barn

Rådgör skyndsamt med socialtjänsten (kan göras utan att namnge barnet) eller gör en orosanmälan enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1§.

Informera INTE föräldrarna om orosanmälan då det kan påverka en eventuell brottsutredning.

När barn berättar om upplevelser av våld eller sexuella övergrepp är det viktigt att lyssna och ställa frågor. 

Frågor som socialtjänsten ofta vill ha svar på från dig som gör en orosanmälan till socialtjänsten:

• Vem eller vilka har barnet berättat för?
• Har barnet berättat när det hände?
• Har barnet berättat var det hände?
• Har barnet berättat hur det hände (t ex. hur, eller med vad, det blev slaget)?
• Vem/vilka gjorde det?
• Har barnet berättat om det hänt fler gånger?
• Såg någon annan eller var någon annan med när det hände?
• Har den som gjorde det gjort något liknande mot någon annan, barn som vuxen?
  
  
• Finns det några synliga märken eller skador på barnet?
• Finns det någon tidigare/ytterligare oro kring barnet?

Dokumentera noga det som barnet har sagt och i vilket sammanhang som uppgifterna kom fram. Fotografera eventuella skador, om möjligt.

Utifrån ett barnperspektiv är det viktigt att barnet får sällskap av en person som barnet känner och är trygg med, en så kallad trygghetsperson. Detta är ofta en person från barnets skola eller förskola. Den särskilda företrädaren ansvarar för att barnet kommer till Barnahus tillsammans med sin trygghetsperson.

Skolan eller förskolan informeras av utredande polis om tidpunkt och plats för förhör. Skolan eller förskolan utser vem som är mest lämpad för att vara trygghetsperson för barnet. Den särskilda företrädaren kontaktar skolan för att planera tiden och transporten. När barnet åker från skola eller förskola till Barnahus ska hen bli informerad om att de ska åka till Barnahus i Nyköping.

Barnet ska få veta namnet på den person från polisen som hen ska prata med. För vissa barn kan det vara bättre att avvakta med informationen om att personen i fråga jobbar hos polisen. Det kommer finnas fler personer på Barnahus, bland annat socialsekreterare, som utreder barnets behov av stöd och skydd.

På Barnahus tas barnet och dess trygghetsperson emot av den polis som ska
höra barnet.

Barnet och trygghetspersonen får information om hur förhöret kommer gå till och barnet får gå in och titta på förhörsrummet.

Förhöret följs av fler

I rummet bredvid förhörsrummet kommer åklagare, socialsekreterare och barnets särskilda företrädare sitta och följa förhöret via en TV-skärm.

De sitter där för att alla ska höra barnets berättelse samtidigt så att inte barnet ska behöva upprepa sin berättelse alltför många gånger och för att de sedan ska kunna göra bedömningar om vad barnet och dess familj behöver för stöd och skydd.

Samtal för trygghetspersonen

Trygghetspersonen är inte med och lyssnar på förhöret med barnet. Under tiden som barnet pratar med polisen i förhörsrummet erbjuder någon av Barnahusets samordnare samtal med trygghetspersonen.

Ofta bär man som trygghetsperson på frågor, oro och funderingar kring barnet, sin egen roll i sammanhanget som kan vara bra att få råd och stöd i att hantera. Trygghetspersonen kan även ha viktig information som polis och socialsekreterare kan behöva få ta del av.

När barnet kommer ut från förhörsrummet och återförenas med sin trygghetsperson hålls ett kort uppföljningsmöte med de som följde
förhöret. Där samplaneras åtgärderna i familjen som till exempel hur och när föräldrar informeras, eventuella förhör med föräldrar, vem som informerar barnet och dess trygghetsperson.

Plan för trygg återgång till hemmet för barnet

Enligt rutin ska socialtjänsten ha en plan för att barnets återförening med
hemmet tryggas efter att barnet varit på Barnahus. Någon från socialtjänsten ska ha pratat med föräldrarna om att inte utsätta sitt
barn för anklagelse/skuld för att de har berättat om sina upplevelser.

I vissa fall bedömer socialtjänsten att barnet inte kan gå hem utan måste omhändertas och placeras i jourhem.

Under tiden uppföljningsmötet pågår kan barnet och trygghetspersonen fika, rita, spela och prata medan de väntar.

Information om nästa steg

Innan barnet och trygghetspersonen lämnar Barnahus ska barnet få tillräcklig information om vad som händer härnäst för att känna sig trygg.

Även trygghetspersonen bör få information för att kunna fortsätta att vara ett tryggt stöd för barnet i skola eller förskola.

Trygghetspersonen ska få med sig en blankett med namn på de personer som varit med vid förhöret.

I vissa fall kan trygghetspersonen även bli ombedd att följa med som trygghetsperson till läkarundersökning på sjukhuset. Även detta sker på den särskilda företrädarens uppdrag.

Utredning av barnets behov fortsätter

Efter förhöret på Barnahus fortsätter socialtjänsten att utreda barnets behov av stöd och skydd och utredningen ska vara avslutad inom 4 månader.

Brottsutredningen leds av åklagare som beslutar att väcka åtal eller lägga ner förundersökning. Det är viktigt att veta att en nedlagd förundersökning inte behöver innebära att brott inte har skett utan att brott inte kan styrkas.

I vardagen efter förhöret

Den som följer med som trygghetsperson finns oftast kvar i barnets vardag under och efter utredningstiden. Det kan vara viktigt för barnet att denne person checkar barnets mående dagen efter besöket på Barnahus och
en tid efter. Oro ska rapporteras till socialtjänsten.

Det händer att föräldrar vänder sig med frågor till förskola eller skola skola efter förhöret. Det kan då vara bra att förklara för föräldern att förskolan eller skolan inte får någon information om ärendet och inte heller kan ställas till svars för det som andra myndigheter har bestämt kring barnet.

Förskola eller skola har inte fattat några beslut och kan inte svara på eventuella frågor kring polisens förundersökning eller socialtjänstens utredning. Förskola eller skola kan vid sådana situationer hänvisa till en direktkontakt med de ansvariga på socialtjänsten eller polisen.

Stöd av arbetsgivare

Att som trygghetsperson följa med ett barn till Barnahus är ofta en omvälvande upplevelse kantat av frågor och oro. Det är viktigt att du får det stöd du behöver av din arbetsgivare när du kommer tillbaka till din arbetsplats.

Skolan ska ge stöd och skydd genom anmälan till socialtjänsten.

Det kan handla om situationer som i olika utsträckning kan vara brådskande och akuta. Eleven kan till exempel hotas av familjen eller så kan det finnas planer på att sända eleven till ett annat land. Det kan även röra sig om att en elev behöver stöd på grund av exempelvis könsstympning.

För att skolan ska kunna upptäcka tecken på hedersrelaterat våld och förtryck är det viktigt att skolan har tydliga och välförankrade rutiner när misstanke eller kännedom finns.

Stöd i arbetet

Skolverkets inspiration och stöd i arbetet för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck

Våga se, vägledning för yrkesverksamma

Hedersfortryck.se

NCK:s, Nationellt centrum för kvinnofrids, utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och förtryck

Det nationella kunskapscentrumet Barnafrids basprogram om våld mot barn ger dig kunskap och verktyg för att upptäcka, bemöta och hjälpa barn som varit utsatta för våld eller övergrepp. Dessa barn finns mitt ibland oss och med rätt kunskap kan vi göra skillnad.