Föroreningar som hamnat i mark, grundvatten eller i sediment blir ofta kvar under lång tid om vi inte gör något åt det. Många föroreningar kan spridas vidare till vattendrag och grundvatten och kan dessutom påverka människan eller miljön på lång sikt. Akuta effekter kan i vissa fall förekomma.

Vi människor kan utsättas för föroreningar på många olika sätt, exempelvis genom damning, direkt intag av jord, hudkontakt, inandning av ångor, intag av mat och dricksvatten m.m. Spridningen är ofta långsam och påverkas bland annat av markens sammansättning, nederbörd, grundvattenrörelser och biologiska processer. Föroreningar kan även påverkas och spridas av mänskliga aktiviteter såsom exempelvis schaktning.

Ansvar

Det är du som bedriver eller bedrivit verksamhet eller gjort något som bidragit till föroreningen som bär ansvaret för avhjälpandeåtgärden. Detta gäller under förutsättning att driften pågått efter den 30 juni 1969 eller om verkningarna av verksamheten alltjämt pågick vid tiden när miljöbalken trädde kraft, den 1 januari 1999 och det finns behov av att sanera fastigheten för att föroreningarna har orsakats av verksamheten.

Om ingen ansvarig verksamhetsutövare finns faller ansvaret på fastighetsägaren om du förvärvat fastigheten efter den 31 december 1998. När det gäller privatbostad gäller ansvaret endast om köparen känt till föroreningen vid förvärvet.

En förändring av miljöbalkens 10 kapitel genomfördes den 1 augusti 2007, anledning till förändringen var att miljöansvarsdirektivet infördes i svensk rätt.

"Enligt övergångsbestämmelserna till ändringarna i 10 kap. miljöbalken gäller äldre bestämmelser fortfarande i fråga om miljöskador som orsakats av utsläpp, händelser eller tillbud som har ägt rum före den 1 augusti 2007, eller som ägt rum senare men härrör från en verksamhet som avslutats före den 1 augusti 2007. De nya bestämmelserna gäller alltså inte retroaktivt." (NV Rapport 6501 Efterbehandlingsansvar)

Upplysningsskyldigheten

Om du som fastighetsägare, exploatör eller verksamhetsutövare upptäcker en förorening är du enligt 10 kap 11 § miljöbalken skyldig att omgående underrätta Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Detta gäller även om området tidigare ansetts som förorenat.

Utredning och undersökning

Innan en avhjälpandeåtgärd är det vanligt att en miljöteknisk undersökning genomförs. Detta görs för att bland annat utreda föroreningens utbredning och risken för spridning. På så vis får man ett underlag som kan visa om det finns ett behov för åtgärder. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden kan ställa krav på att en sådan undersökning genomförs.
Det är Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden som är tillsynsmyndighet och granskare av genomförd markundersökning. Det kan därför vara bra att lämna in en provtagningsplan till Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden för synpunkter och godkännande innan en undersökning påbörjas. På så sätt kan det undvikas att det behövs en komplettering av en undersökning och handläggningen av ärendet drar inte ut på tiden. Provtagningsplan ska lämnas in i god tid, men minst 6 veckor innan genomförande.

Anmälningsplikt vid sanering

Om en avhjälpandeåtgärd kan medföra ökad risk för spridning eller exponering av föroreningarna, om risken inte bedöms som ringa, ska du lämna in en anmälan om efterbehandling till Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Enligt 28 § i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är det förbjudet att påbörja en avhjälpandeåtgärd utan att anmälan till Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har gjorts. Din anmälan ska göras i god tid, men minst 6 veckor innan arbetet påbörjas och den ska vara skriftlig.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden meddelar sedan om anmälan kan lämnas utan åtgärd, meddela råd, förelägga om skyddsåtgärder eller förbjuda åtgärden.

Om åtgärder påbörjas utan att anmälan har gjorts är Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden skyldighet att anmäla det till polis och åklagare. Om detta går att läsa mer i miljöbalkens 29 kap.

Vid akuta situationer gäller att skador och risker minimeras utan att nya skapas och ett förenklat anmälningsförfarande får då tillämpas.

Läs mer

Länsstyrelsen Södermanland om förorendade områden

EBH-portalen, samlad information från länsstyrelserna, Naturvårdsverket och andra myndigheter

Naturvårdsverkets vägledning om förorenad mark

Åtgärdsportalen

Nätverket renare mark

Frågor och svar om deponigaser i Spelhagen och Kungshagen

Läs om markföroreningar i Nävekvarn

Läs mer om saneringsförberedande undersökningar vid Ålberga såg