Vanliga frågor och svar om Ostlänken

Här hittar du vanliga frågor och svar om Ostlänken.

Har du en fråga som saknas här? Maila den till annica.nilsson@nykoping.se

Trafikverkets vanliga frågor och svar.

Är det bestämt att Ostlänken kommer att byggas?

Ja. Ostlänken är beslutad av regering och riksdag genom att den ingår i den nationella planen för transportsystemets utveckling för åren 2014-2025. Ostlänken finns även med i det förslaget till ny nationell plan för åren 2018-2029 som regeringen beslutar om under våren. Trafikverket arbetar för fullt med planeringen av Ostlänken.

Var och när kommer bygget att starta?

Förberedande arbete i form av byggnationen av Kardonbanan utanför Norrköping har redan startat. Läs om byggstarten av Kardonbanan i november 2017. Järnvägen börjar sedan byggas successivt på olika platser i kommunerna Södertälje, Trosa, Nyköping, Norrköping och Linköping mellan 2017-2021 med produktion längs hela sträckan från 2021. För Nyköpings kommuns del är byggnationen av Nyköpings resecentrum den första delen. Där startar förberedande arbete i form av sanering de närmsta åren. 

När kommer Ostlänken att vara klar?

Trafikstart sker mellan 2033-2035.

Vad är det som gjort att planerna försenats?

Under arbetets gång har Trafikverket fått mer kunskap om markförhållanden och annat som påverkar byggnationen. Utifrån den nya kunskapen har man nu kunnat göra en tidplan som är mer realistisk. Den nya tidplanen tar också mer hänsyn till osäkerheter i form av överklaganden, beslutsprocesser mm.

Vilken hastighet kommer Ostlänken att byggas för?

Trafikverket ansvarar för förutsättningarna för utbyggnaden i enlighet med nationell plan för transportsystemet 2018-2029. För att klara tidplanen för Projektet Ostlänken, som har kommit längst i planeringen, har Trafikverket tagit beslut om viktiga förutsättningar för den fortsatta planeringen och projekteringen på sträckan, till exempel dimensionerande hastighet som nu är beslutad till 250 km/h. 

Det är ju jättelång tid kvar till järnvägen är klar, varför kan man inte börja bygga tidigare och bygga snabbare?

Att planera och bygga järnväg, och dessutom med för Sverige ny teknik är komplext. Det innebär att man måste ta fram ny krav och tekniska lösningar. Ostlänken är dessutom det största järnvägsbygget i modern tid i Sverige och tillsammans med många andra satsningar på infrastruktur skulle en snabbare utbyggnad troligen ta resurser från andra projekt och öka kostnaderna.

Hur kommer Ostlänken att trafikeras? Vilken typ av tåg kommer att köra där?

På Ostlänken kommer enbart höghastighetståg samt snabba regionaltåg att gå, inga godståg. Enligt Trafikverkets basprognoser för år 2040 kommer Ostlänken trafikeras av mellan 76 och 132 persontåg per dygn, vilket motsvarar 3 till 5 tåg per timme och riktning.

Den svenska tågmarknaden är avreglerad så i slutänden är det operatörerna som avgör vilka tågmodeller som köps in, hur många avgångar det finns passagerarunderlag för samt på vilka stationer dessa tåg ska stanna. De tåg som ska trafikera Nyköpings resecentrum och resecentrum vid Skavsta kommer att köra halvtimmestrafik under rusningstrafik. Det här är trafik som vi i regionen beställer och betalar för.

Dagens snabbtåg kör ca 200 km/h och regionaltågen mellan 160 – 200 km/h beroende på fordonstyp och banans standard. Det gör att det kommer gå betydligt snabbare när Ostlänken är färdig, och tågen kör i maxhastigheten 250 km/h. Dessutom är Ostlänken dubbelspårig vilket också ökar det vi kallar robustheten, alltså säkerheten och tillförlitligheten. Dagens spår är ju enkelspårigt och även väldigt kurvigt upp till Järna. Med en betydligt rakare järnväg påverkar det förstås också hastighet och därmed restid. 

Hur ställer sig Nyköpings kommun till att Trafikverket har flyttat stationen vid Stockholm Skavsta flygplats från huvudbanan till bibanan?

Nyköpings kommun svarade nej till detta och menar att Trafikverket inte tog sitt ansvar utifrån ett övergripande perspektiv vad gäller samtliga trafikslag. Stationsläget på bibanan vid Stockholm Skavsta flygplats är nu beslutad och Nyköpings kommun arbetar vidare utifrån det beslutet. 

Var kommer tågen att stanna i vår kommun?

Hos oss kommer regionaltågen att stanna vid på vårt planerade resecentrum i Nyköping (bangårdsområdet intill Brunnsgatan) och på resecentrum vid Stockholm Skavsta flygplats. Regionaltågen trafikerar Linköping-Stockholm. Var tågen som går till Malmö/Göteborg kommer att stanna vet vi inte i dagsläget eftersom det avgörs av den operatör som kommer att trafikera järnvägen med höghastighetståg. Regionaltågen styr vi själva över genom det samarbete som finns i Mälardalen och vårt gemensamma bolag Mälab.

Det sägs alltid att Ostlänken leder till fler arbetstillfällen och tillväxt. Vad är det som säger att det kommer att bli så?

Med bättre kommunikationer blir Nyköpings kommun en attraktivare boplats, fler människor flyttar hit. Det blir också lättare att pendla hit från annan ort. Företagen får då enklare att anställa medarbetare och får tag i rätt kompetens. Detta är en viktig del för att företagen ska kunna utvecklas och växa och därmed bidra till tillväxten. Därmed säkras arbetstillfällen och möjligheten att växa, och därmed skapa fler arbetstillfällen.

Ostlänken är för dyr och pengarna borde läggas på att rusta upp den befintliga Nyköpingsbanan istället!

Alternativet är inte att inte göra något alls. Alternativet att förstärka befintlig järnväg löser inte kapacitetsproblemen utan Ostlänken behövs oavsett om vi bygger ny höghastighetsjärnväg eller inte. Nuvarande järnväg behöver förbättras och staten gör stora satsningar på befintligt nät som kommer att förbättra punktligheten i systemet. Men det i sig löser inte dagens och framtidens kapacitetsbrist.

För Nyköpings utveckling är det viktigast att få mer kapacitet på spåren genom att få en dubbelspårig järnväg som skapar bättre punktlighet och robusthet, mer trafik till och från Stockholmsregionen och Östergötland och möjlighet att köra mer gods på järnväg. Det kan ske genom att utnyttja nya och befintliga banor.

Motsvarar nyttan den stora investeringen?

Ostlänkenkommunerna ser stora nyttor med ökad järnvägskapacitet i södra Sverige. Framförallt är det förbättrade möjligheter till pendling mellan Östergötlands, Södermanlands och Stockholms län som är viktigt. Men även bättre kommunikationer med Jönköping, Göteborg, Skåne mm är viktigt för kommunernas tillväxt och utveckling. Ökad kapacitet möjliggör dessutom överflyttning av godstransporter till järnväg.

Kommunerna konstaterar att det handlar om bättre möjligheter för näringslivet att hitta rätt kompetens liksom möjligheter för människor att hitta arbete och bostad. Vid stora strukturförändande investeringar uppstår alltid stora effekter som inte kan prissättas. När man beräknar nyttor tittar man ofta på fastigheters värdeökning. Enbart för de bostäder som kommer att byggas som en effekt av Ostlänken i Nyköping, bedöms nyttan uppgå till minst 50 miljoner kronor. Till det kommer övriga ovan beskrivna näringslivsnyttor som är svåra att beräkna samt sociala nyttor. Kommunerna är helt övertygade om att dessa nyttor är tillräckligt stora för att motivera höghastighetsjärnvägen.

Finns det exempel på hur bättre kommunikationer ger ökade nyttor i samhället?

Det finns många exempel på en positiv utveckling i orter som får bättre kommunikationer. Eskilstuna och Strängnäs har utvecklats kraftigt sedan Svealandsbanans öppnande och Strängnäs är nu en del av den integrerade Stockholmsregionen.

Blir det inte bara ökade nyttor för tätorten Nyköping?

Utvecklingen kommer inte bara att påverka de centrala delarna av staden Nyköping. Tillsammans med utvecklad kollektivtrafik inom kommunen och mellan angränsande kommuner kommer orterna i kommunen att få tillgång till bättre kommunikationer och bli attraktivare för de boende. Kommunen och regionen kommer dessutom att utveckla övrig kollektivtrafik så att utvecklingen även gynnar andra orter såsom Oxelösund.

Kommunerna är nu inne i en stark utveckling och tillväxt. Troligen delvis driven av förväntade effekter av Ostlänken. För att den ska fortsätta krävs bättre kommunikationer totalt sett, annars riskerar kommuner, regionen och landet tappa i konkurrenskraft.

Borde inte kommuns skattepengar gå till kommunens kärnverksamhet?

Förbättrade kommunikationer ger möjligheter till fler invånare, företags tillväxt och ökade skatteintäkter som kan gå till satsningar på välfärden. Satsningar på bättre kommunikationer skapar dessutom förutsättningar för människor att försörja sig själva och därmed minskar de offentligas kostnader.

Kontakta oss

KontaktFormulär

För att vi ska veta att du inte är en robot - skriv in ordet Nyk i denna ruta: