Uppgifter som ska finnas på färdigförpackade livsmedel:

• Varans beteckning
• Ingrediensförteckning
• Ingredienser som kan orsaka allergi eller intolerans
• Mängd av vissa ingredienser eller kategorier av ingredienser
• Nettokvantitet
• Datummärkning: bäst-före-dag eller sista förbrukningsdag
• Anvisningar för förvaring eller användning/bruksanvisning
• Ursprung
• Verklig alkoholhalt
• Namn eller firmanamn, adress, telefonnummer
• Adress till företagare i vars namn livsmedlet saluförs eller importör

Information om allergifrakallande ämnen

Ämnen som orsakar intolerans ska skrivas på ett sätt som tydligt skiljer sig från övriga ingredienser (till exempel med fet stil).

Näringsdeklaration

Den obligatoriska näringsdeklarationen ska innehålla uppgifter om energivärde och mängder av fett, mättat fett, kolhydrater, sockerarter, protein och salt.

Språk

Livsmedelsinformationen ska stå på svenska. Du får endast använda annat språk för uppgifter om språket endast obetydligt skiljer sig från svenska.

Mer information

Det finns specialregler kring närings- och hälsopåståenden, fri från-livsmedel, tilläggsmärkning för fiskeriprodukter, ursprungsland, sylt och marmelad med mera. Läs mer om olika regler för mäkrning av livsmedel på livsmedelsverkets webbplats. 

På livsmedelsverkets webbplats finns även det nya verktyget FLIS som enkelt och kostnadsfritt hjälper företag att ta fram obligatorisk livsmedelsinformation som olika livsmedel ska vara märkta med när de säljs inom EU.

Oförpackade livsmedel är livsmedel som inte är förpackade. Det kan även vara mat eller dryck som först är oförpackad, men som placeras i en förpackning på konsumentens begäran, till exempel förpackning som lämnas över disk eller hämtmat där kunden ringer och beställer mat. Livsmedel som säljs på distans kan också gå in under denna kategori, till exempel vid leverans till kundens bostad.

Obligatorisk information om allergener och beteckning

När du serverar eller säljer oförpackade livsmedel eller livsmedel som förpackas på kundens begäran, ska det tydligt framgå hur konsumenten och kunden kan få information om allergener och livsmedlets beteckning.

Om du väljer att ge information om allergener muntligt, måste det finnas en särskild upplysning till konsumenten om att informationen finns att få. Läs mer om allergener vid servering. 

Information som ska ges om kunden frågar

• Beteckning – namn som beskriver vad det är för slags livsmedel
• Ingredienser – dock inte ges i bestämd ordningsföljd
• Nettokvantitet
• Bästföre-dag eller sista förbrukningsdag
• Förvarings- eller användningsanvisning
• Kontaktuppgift – till företaget som tillagat och/eller förpackat maten
• Ursprung (land eller härkomstplats för vissa livsmedel)
• Bruksanvisning (om det behövs)
• Alkoholhalt uttryckt i volym (för drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol).

Informationen om livsmedel, som inte är färdigförpackade, får antingen ges skriftligt eller muntligt.

Rätt namn på livsmedelet

Det är viktigt att det är rätt benämning på de varor du säljer. Till exempel att fetaost verkligen är fetaost (en så kallad skyddad beteckning, med ursprung i Grekland) och inte "salladsost" eller något annat.

Det du säljer ska stämma överens med vad det verkligen är, så att konsumenten inte blir lurad. Vanliga fel som upptäcks vid livsmedelskontroller är felaktigt att fetaost, parmaskinka och parmesanost på menyn egentligen är någon annan produkt/livsmedel. Läs mer i plusmenyn Redlighet - inte vilseleda.

Mer information

Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats om inte färdigförpackade livsmedel

Du som säljer förpackade, oförpackade livsmedel eller serverar mat på en restaurang eller ett kafé har ansvar för att inte vilseleda gästerna. Det är viktigt att din märkning, menyer och skyltar stämmer överens med det du verkligen serverar.

Redlighet betyder att konsumenten ska få det som den betalar för och inte bli lurad. För dig som driver verksamhet innebär det att presentation och märkning av livsmedel ska följa lagar och att informationen till kunderna ska vara rätt.

Varför är det viktigt med rätt information?

Om du som livsmedelsföretagare serverar något annat än vad det står på menyn är det vilseledande för gästerna. För en allergiker kan en felaktig meny dessutom innebära stora hälsorisker. En allergiker som inte tål komjölksprotein men som kan äta får- och getmjölk kan bli sjuk om hen blir serverad ost gjord på komjölk i stället för fetaost.

En del kan betala mer för en vara som uppfyller vissa kvalitetskrav eller till exempel är ekologisk, halalslaktad eller liknande. Om produkten sägs uppfylla vissa krav ska kunder alltid kunna lita på det.

Kontrollera dina varor

Det är viktigt att du kontrollerar dina leveranser så du fått de produkter som du har beställt. Även leverantörer kan råka göra fel. På råvarornas förpackningar ska rätt beteckning framgå och det är den som ska överföras till menyer och skyltar.

Tar någon råvara i köket slut kan du behöva skriva om menyerna eller vara noga med att underrätta dina gäster.

Olika märkningar på livsmedel

Ekologisk märkning

Alla förpackningar som innehåller ekologiska livsmedel ska vara märkta med EU-lövet. Att råvaran är ekologisk ska anges på förpackningen, ytteremballage och/eller även följesedlar/följedokument.  

KRAV-märket

KRAV-märket visar att råvaran är producerad på ekologisk grund med extra höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. 

Skyddade beteckningar

Vissa produkter, exempelvis fetaost och Serranoskinka, är skyddade beteckningar. Att beteckningarna är skyddade innebär att endast varor som uppfyller krav på ursprung och tillverkningsmetod får kallas för fetaost respektive Serranoskinka. 
Inom EU finns ett märkningssystem för skyddade beteckningar som omfattar tre nivåer.

Skyddad ursprungsbeteckning

Produktion, bearbetning och beredning av produkten måste ske inom ett avgränsat område. Som exempel kan nämnas parmaskinka, parmesanost och fetaost.  

Skyddad geografisk beteckning

Antingen produktion, bearbetning eller beredning sker inom det geografiska området. Råvarorna behöver inte komma från regionen. Som exempel kan nämnas svecia, gruyère, scharzwaldskinka och bruna bönor från Öland.  

Skyddad traditionell specialitet

Garanterad traditionell specialitet är skyddade recept på traditionella produkter där namnen används i minst trettio år. Märkningen får användas av var och en som följer receptet, oavsett i vilket land tillverkningen sker. Som exempel kan nämnas Falukorv.