Fram till och med slutet av 2023 gäller nuvarande riskklassningsmodell som räknar ut antal kontrolltimmar per år.

Insamling av uppgifter om din livsmedelsverksamhet för omklassning

Från och med år 2024 kommer Livsmedelsenheten i Nyköpings kommun att använda ett nytt sätt för att räkna ut hur mycket kontroll din verksamhet ska få. Livsmedelsverket har tagit fram den nya riskklassningsmodellen på uppdrag av regeringen. Livsmedelsverket och alla kommuner i Sverige ska följa de nya reglerna från den 1 januari 2024.

Det innebär att alla livsmedelsföretag behöver lämna in nya uppgifter och klassas om, under 2023, för att följa de nya reglerna.

Varför införs nya regler?

• De nya reglerna är anpassade för att styra kontrollen dit den är mest effektiv. Reglerna tar hänsyn till kända risker kopplade till varor och verksamheter. Reglerna bidrar även till att ge tydligare information och undvika att vilseleda konsumenter. Det betyder att det blir mer livsmedelskontroll tidigare i livsmedelskedjan, för att upptäcka och förebygga såväl hälsorisker som informationsbrister. Till exempel kommer grossister att få mer kontroll än butiker för att upptäcka brister så tidigt som möjligt i livsmedelskedjan.
• Reglerna gör även riskklassningen och kontrollen mer enhetlig, träffsäker och rättssäker i landets alla kommuner. En enhetlig bedömning av kontrollbehovet, innebär till exempel att restauranger i en kedja som verkar i flera olika kommuner kommer att riskklassas och kontrolleras på samma sätt oavsett var i landet de ligger.

När och hur går det till?

• Du som livsmedelsföretagare ska skicka in uppgifterna under 2023.
• Använd e-tjänsten för omklassning, för att skicka in uppgifterna.

Förberedelser - innan du lämnar uppgifter i e-tjänsten

• Har du en certifiering? Vissa standarder gör att verksamheten inte behöver lika många kontroller. Ta reda på vilka aktuella certifieringar du har för din verksamhet. På Livsmedelsverkets webbplats kan du läsa mer om vilka certifieringar som ger reduktion.
• Övriga uppgifter som är bra att ha till hands är produktionsvolym (till exempel antal ton utgående mängd livsmedel), volym dricksvatten, antal sysselsatta eller årsarbetskrafter i verksamheten. En årsarbetskraft innebär en heltidstjänst under ett år.

Vilka uppgifter behöver du som livsmedelsföretagare lämna?

På grund av de nya reglerna behöver du som livsmedelsföretagare lämna nya uppgifter om din verksamhet utifrån följande fyra delar:

• Huvudsaklig inriktning som handlar om hur livsmedlen som verksamheten hanterar sprids, och vilken typ av livsmedel det handlar om.
• Aktiviteter som sker i verksamheten, alltså vad livsmedelsföretaget gör.
• Produktgrupper som innefattar om verksamheten hanterar livsmedel som omfattas av specialregler
• Verksamhetens omfattning som avser vilken storlek eller spridning verksamheten har, det kan du till exempel redovisa som antal årsarbetskrafter eller antal ton utgående mängd livsmedel.)

Lämna uppgifter för omklassning, E-tjänst

Behöver du hjälp att fylla i e-tjänsten?

Du kan få hjälp att fylla i e-tjänsten för att lämna uppgifter inför omklassning. Du kan boka en tid via vår webbplats och kan då få träffa en inspektör i Stadshuset, få hjälp via telefon eller genom ett digitalt möte. Det kostar inget att få hjälp.

Ny riskklassningsmodell från 2024

Den nya riskklassningsmodellen börjar gälla 2024. Olika typer av företag gör olika typer av hantering i sin verksamhet. I den nya riskklassningen kallas olika typer av hantering aktiviteter. Det kan till exempel vara nedkylning, inköp av livsmedel, kylförvaring, import och så vidare.

Modellen räknar ut din riskklass och kontrollfrekvens. Kontrollfrekvens innebär det antal kontrolltillfällen som kommer att genomföras i din verksamhet under en femårsperiod.

Riskklassningen är uppbyggd i fyra huvudsakliga delar:

• Huvudsaklig inriktning som handlar om hur livsmedlen som verksamheten hanterar sprids, och vilken typ av livsmedel det handlar om.
• Aktiviteter som sker i verksamheten, alltså vad livsmedelsföretaget gör.
• Produktgrupper som innefattar om verksamheten hanterar livsmedel som omfattas av specialregler
• Verksamhetens omfattning som avser vilken storlek eller spridning verksamheten har, det kan du till exempel redovisa som antal årsarbetskrafter eller antal ton utgående mängd livsmedel.)

Utöver ovan fyra delar finns det möjlighet till sänkt kontrollfrekvens, så kallad reduktion, om du uppfyller något av följande:

• God efterlevnad av livsmedelslagstiftningen
• Uppvisande av giltigt certifikat från en tredjepartsstandard, som Livsmedelsverket granskat och tagit upp i sin förteckning

Företag betalar för kontrollen i efterhand

Riskklassningen beräknar ut antal besök per år. Själva kontrollen kan ta olika lång tid, bland annat beroende på om inspektören hittar någon avvikelse.

När vi på livsmedelsenheten planerar vår kontroll kan vi utgå från riktvärden som Livsmedelsverket har tagit fram. Det är alltså riktvärden för hur lång tid en genomsnittlig kontroll tar om inga nedslag, avvikelser, hittas.

Den faktiska kontrollen kan ta både längre och kortare tid än riktvärdet. Du som företagare betalar i efterhand för den faktiska tid som kontrollen av just din verksamhet har tagit. Läs mer om avgifter och taxa.

Mer information

Läs mer om den nya modellen för riskklassning på Livsmedelsverkets webbplats.

Läs mer om förändringarna i reglerna för planering av kontrollen på Livsmedelsverkets webbplats.

Nuvarande riskklassningsmodell

Fram till och med slutet av 2023 gäller nuvarande riskklassningmodell som räknar ut antal kontrolltimmar per år.

Vi använder Livsmedelsverkets modell för riskklassning och beräkning av kontrollavgift. Olika typer av livsmedelsföretag hanterar olika sorters risker och märkning på förpackningar eller i menyer.  Därför delas olika verksamheter in i olika riskklasser.

Vilken kontrolltid du kommer att få beror på vilken riskklass din livsmedelsverksamhet har. När vi bedömer vilken riskklass du har tittar vi på:

• Vilken hantering verksamheten har och vilka risker det finns med den hanteringen. Till exempel är det en större risk att laga mat från rått kött än att värma färdiglagade rätter i mikrovågsugnen.
• Antal portioner som verksamheten serverar eller hur mycket livsmedel verksamheten tillverkar.
• Om livsmedlen är riktade till känsliga konsumentgrupper, till exempel små barn, äldre eller allergiker.
• Behovet av märkning och information om livsmedlen.
• Erfarenhet, det vill säga hur företagaren sköter sin verksamhet. Om verksamheten fungerar bra och företagets egenkontroll av livsmedelshanteringen är bra behöver vi göra färre kontroller och avgiften blir därmed lägre.

För dricksvattenverksamheter bedöms riskklassningen utifrån:

• Om det är ett ytvatten, grundvatten, ytvattenpåverkat grundvatten eller skötsel av distributionsnät
• Genomsnittlig utgående mängd dricksvatten (kubikmeter/dygn)
• Antalet reningssteg och reservoarer
• Ansvar för provtagningar och information till konsument
• Framtagande och uppdatering av faroanalys

Utifrån ovanstående räknas en riskklass ut, som ger en viss kontrolltid. I ditt riskklassningsbeslut framgår det hur många kontrolltimmar du får för din verksamhet. Antalet kontrolltimmar multipliceras sedan med kommunens taxa för livsmedelskontroll för att beräkna hur stor avgiften blir. Läs mer om aktuell taxa.