Den rättsliga grund i dataskyddsförordningen, GDPR, som vi stödjer vår behandling på är artikel 6.1 c i  GDPR. Behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige. Den rättsliga förpliktelsen följer av lag om skydd mot olyckor (2003:778) (LSO). En räddningstjänst är enligt LSO skyldig att efter varje insats undersöka orsaken till olyckan, händelseförloppet samt insatsens genomförande, för att utvärdera och utveckla den egna organisationen.

Ytterligare rättslig grund för vår behandling hittas i förordning om skydd mot olyckor (2014:1223). Där anges det att en kommunal räddningstjänst ska biträda vid den utredning som Polismyndigheten eller någon annan myndighet gör med anledning av en olycka. För att uppfylla denna skyldighet kan vi därför tillhandahålla originalsekvenser till brottsbekämpande myndigheter där identifierbara personer förekommer på filmmaterialet.

När vi använder kroppskameror vid insatser kan känsliga personuppgifter komma att behandlas. Ett sådant exempel är uppgifter om personers hälsa. Det undantag i artikel 9.2 GDPR som vi tillämpar för att få behandla dessa personuppgifter är artikel 9.2 g.

Sörmlandskustens räddningstjänst begränsar behandlingen av känsliga personuppgifter i största möjliga mån och vi har genomfört alla möjliga nödvändiga tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder härvid. Vi har även upprättat rutiner inför eventuella behandlingar av känsliga personuppgifter. Exempelvis kommer allt material som inte är absolut nödvändigt för att uppnå ändamålet med behandlingen raderas, vi har begränsat behörigheten för att få åtkomst till materialet, vi har tydliga rutiner, riktlinjer och gallringsrutiner och de befäl som filmar har fått tydliga instruktioner och utbildning om detta samt i vilka situationer de inte ska filma.

De kategorier av personuppgifter som behandlingen omfattar är film- och ljudinspelningar samt i undantagssituationer uppgifter om hälsa.

De som kommer att få tillgång till personuppgifterna är i första hand medarbetare inom Sörmlandskustens räddningstjänst. Filmade sekvenser där identifierbara personer förekommer kan även överlämnas till polis eller åklagare, i de situationer brott eller andra bevis spelats in.

Filmsekvenser som anses vara en allmän handling kan komma att lämnas ut i enlighet med offentlighets- och sekretesslagen.

Personuppgifter kommer inte att föras över till ett så kallat tredjeland. Med tredje land menas land utanför EU och EES.

Huvudregeln är att filmer får lagras i 72 timmar. Ska filmen lagras längre än så ska vi motivera det.

Filmer som används inom ramen för utbildning gallras när de inte längre är aktuella.  Vår motivering till att dessa filmer lagras längre än 72 timmar är att de annars inte kan användas för sitt syfte som utbildningsmaterial.

Bedömningen av huruvida en film ska raderas eller sparas görs utifrån de policys och rutiner som Sörmlandskustens räddningstjänst upprättat.

Hur länge den redigerade versionen ska sparas framgår av brandförsvarets informationshanteringsplan som kan uppvisas på begäran.

Filmer som sparas för att biträda vid utredningar som polisen eller någon annan myndighet gör sparas i högst två månader. Vi motiverar beslutet att lagra materialet längre än 72 timmar för att vi ska kunna lämna ut filmen efter begäran från polisen eller någon annan myndighet. Har ingen begäran från polisen eller någon annan myndighet om utlämnande av filmen kommit efter två månader ska filmen raderas.

Filmer som blivit allmän handling bevaras i enlighet med Arkivlag (1990:782). Filmerna kommer då att lagras som allmänna handlingar i enlighet med Arkivlagen tills de gallras utifrån gällande kommunala bestämmelser.

Inget automatiserat beslutsfattande eller profilering förekommer.