-  Det är så många faktorer som påverkar ett meritvärde och därför tycker vi det även är viktigt att titta på om en elevgrupp har gjort en större resa jämfört med sig själv och tagit större utvecklingskliv i relation till sina förutsättningar. Det är det allra viktigaste kvittot för mig på att vi lyckats med vårt uppdrag, säger Maria Eneqvist.

Med detta menas att man jämför ingångsvärde från årskurs 6 och betygen från hösten i årkurs 7 och studerar utvecklingen som skett till sista betyget i årskurs 9, inom den aktuella årskursen.

Jämfört med rikssnitt nationellt och sammanställningar för friskolor har Nyköpings högstadium hamnat kring ett relativt lågt meritvärde sedan sammanslagningen av flera högstadieskolor i kommunen 2014. Det finns flera anledningar till det, förklarar Henrik Eriksson, utbildningschef för högstadiet och gymnasiet i Nyköpings kommun.

-   Det man behöver ha klart för sig är att resultatutvecklingen ligger på ungefär samma nivåer idag som före 2014. Det som är skillnaden är att resultaten nu är sammanvägda utifrån alla elever i kommunal verksamhet. Tidigare redovisades enskilda skolors resultat var för sig och då kunde man peka på den ena eller andra skolans enskilda utmaningar eller framgångar. Idag ryms alla elever i en och samma resultatsammanställning.

Bakom de siffror som presenteras via Skolverket finns även viktiga faktorer som påverkar statistiken, det vill säga förutsättningar som tenderar att påverka barns lärande.

-  Internationell och nationell forskning visar på framförallt tre faktorer som påverkar skolresultat universellt: Pojkars resultat i relation till flickors, utländsk bakgrund i relation till svensk, och föräldrarnas utbildningsnivå. Så ser det ut överallt, inte bara i Nyköping, men på Nyköpings högstadium spelar alla dessa tre faktorer en stor roll, och speciellt i jämförelse med högstadieskolor som bedrivs av enskild huvudman, förklarar Henrik Eriksson.

Om Nyköpingsmodellen

2014 slog Nyköpings kommun ihop sina högstadieskolor till en - Nyköpings högstadium. Syftet var att bryta segregationen, där människor med olika bakgrund och levnadsvillkor lever isolerade från varandra – så som det idag ser ut i många svenska och europeiska samhällsstrukturer. Vi ser skolan som den viktigaste platsen att skapa förutsättningar för demokrati och möten utifrån människors olika bakgrund. Vi kallar det för Nyköpingsmodellen.

Skolan är till för alla – alltid

Därför behövs fokus på alla elevers möjligheter för utbildning oavsett förutsättningar. Dessutom behöver vi se till att vara en attraktiv, modern och levande verksamhet som inspirerar våra barn och elever till ett livslångt lärande.

Några basfakta

• 30% har utländsk bakgrund på Nyköpings högstadium (9,5% hos enskild huvudman totalt i Nyköping)
• 53% av eleverna på Nyköpings högstadium har föräldrar med högst gymnasial utbildning (37% hos enskild huvudman totalt i Nyköping)
• 56% av eleverna på Nyköpings högstadium är pojkar (53% hos enskild huvudman totalt i Nyköping)