Utbildning och samhällsservice

Tillgänglighet till en jämlik utbildning och samhällsservice för alla oavsett socioekonomiska förutsättningar, ålder, kön, funktionsvariation och etnicitet är grundläggande byggstenar i ett hållbart samhälle. För att Nyköping ska fortsätta att vara en attraktiv kommun som människor vill bo och verka i behöver behovet av samhällsservice tillgodoses. Det betyder att funktionerna ska finnas på rätt ställen i kommunen, till exempel nära kollektivtrafik, prioriteras där behoven är som störst samt vara rätt dimensionerade.

Utifrån hållbarhetsperspektiv är det även viktigt att den fysiska planeringen i så stor utsträckning som möjligt utgår från en utveckling av kommunen där det redan finns befintlig kapacitet när det gäller lokaler och funktioner för utbildning och samhällsservice.

Utbildning och samhällsservice i Nyköping år 2040

I Nyköping år 2040 har alla människor i kommunen tillgång till utbildning, sjukvård och övrig samhällsservice på jämlika villkor och det är möjligt att ta sig till platser där funktionerna finns på ett tryggt och miljömedvetet sätt. God samhällsservice i alla delar av kommunen ger attraktivitet.

Barn och unga har tillgång till en förskola eller skola som det är lätt, tryggt och säkert att ta sig till. Förskolor, skolor, vård och omsorgsboenden har i direkt anslutning tillgång till tillräckligt stora och variationsrika utemiljöer som erbjuder upplevelserika miljöer för de olika sinnena och som uppmuntrar till rörelse oavsett ålder. Barnen har nära till naturen bland annat i form av skolskogar och andra grönområden. Genom detta stimuleras barnens fysiska och psykiska utveckling.

Högre eftergymnasial utbildning finns etablerad i kommunen och goda kommunikationer finns till universitets- och högskoleorter. På så vis möts behoven av kompetent arbetskraft och möjligheten till livslångt lärande. Det enkelt att hitta studentbostad i kommunen oavsett studieform och studieort.

Det finns god tillgång till mark för olika former av bostäder för äldre, funktionsvarierade och socialt utsatta personer, lokaliserade i bostadsområden med tillgång till goda kommunikationer och kommersiell service.

Globala mål för hållbar utveckling

Det här temakapitlet bidrar särskilt till följande globala mål:

• Hälsa och välbefinnande, mål 3: God hälsa är en viktig förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och bidra till samhällets utveckling. Investeringar i hälsa är en återinvestering i samhällets utveckling i stort.
• God utbildning för alla, mål 4: Utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet och är en av de viktigaste grunderna för välstånd, hälsa och jämställdhet i varje samhälle. Våra förskolor, skolor och övrig samhällsservice fyller en viktig funktion att bidra till detta.
• Minskad ojämlikhet, mål 10: Alla människors rätt till utbildning av god kvalitet är en nyckel för att bygga ett demokratiskt samhälle som främjar jämlikhet och jämställdhet. Rättvis tillgång till hälsoservice och till livsmiljöer som främjar en god hälsa är också viktigt för en god livskvalitet och möjligheter till försörjning.

Strategier

För utbildning och samhällsservice gäller följande strategier:

1. Skapa förutsättningar för samnyttjande av lokaler: För att samhällets resurser ska nyttjas så effektivt som möjligt är det nödvändigt att skapa förutsättningar för samnyttjande av lokaler och mångfunktionella uteytor, till exempel idrottshallar och skolgårdar, och det civila samhällets behov ska tas i beaktande i planeringen.
2. Ta hänsyn till alla gruppers livssituation: Planeringen ska utgå från platsens och invånarnas, särskilt barns, förutsättningar, villkor och behov. Alla gruppers livssituation ska uppmärksammas i planeringen genom att berörda grupper involveras i planeringsarbetet. Synpunkter och behov ska tas hänsyn till på ett lämpligt sätt.

Ställningstaganden

Här redovisas generella ställningstaganden som gäller utbildning och samhällsservice. I kartan redovisas områdesspecifika ställningstaganden.

• Strategisk planering av skolor och samhällsservice ska utgå från kunskap om hur demografi, förutsättningar och villkor är fördelade i kommunen.
• Bostäder för funktionsvarierade och socialt utsatta personer bör lokaliseras i bostadsområden med tillgång till goda kommunikationer och kommersiell service, både i central- och tätorterna samtidigt som en blandad befolkningssammansättning beaktas.
• Vårdcentraler/enheter för närsjukvård bör lokaliseras så centralt som möjligt i centralorten och i större tätorter. Det innebär placeringar i bostadsnära lägen, i närheten av annan samhällsservice och med tillgänglighet till gång, cykel- och kollektivtrafik.
• Prioritera samlokalisering och integrering av en variation av samhällsservice och andra sociala värden där positiva synergieffekter kan nås, i synnerhet för områden som präglas av socioekonomiska utmaningar.
• Vård och omsorgsboenden bör ha grönytor eller vatten synliga från fönstren eller i nära anslutning.
• Vid fortsatt utveckling behövs nya lokaler eller områden för kommunal samhällsservice, vilket ska prioriteras i lägen med god kollektivtrafik.
• Vid planering och dimensioneringen av förskolor och skolor ska driftekonomiska perspektivet beaktas utan att detta sker på bekostnad av barnens bästa.
• Vid planering av nya utvecklingsområden ska behov utredas och ytor av tillräcklig storlek för förskolor och grundskola avsättas som ger möjlighet att uppnå lämplig mängd friyta per barn.
• Nya skolor och förskolor bör placeras och planeras för göra dem så trygga och tillgängliga som möjligt dygnet runt
• Vid förtätning ska barnens och övriga invånares behov av grönytor säkerställas. Planera för grönytor som tryggt och säkert kan nyttjas av fler, som uppmuntrar till rekreation och möten, lek och rörelse och stimulerar rörelseförmåga oavsett ålder.
• Alla skolor/förskolor bör ha högst 300 m till grönområde eller park som bör vara minst 1 hektar.
• Planeringen ska eftersträva en friyta enligt Boverkets. Anpassningar kan i undantagsfall prövas utifrån platsens olika förutsättningar.

Nuläge och bakgrund

Det finns kapacitet i skolor och förskolor inom flera orter på landsbygden, till exempel Tystberga, Jönåker och Råby. I centralorten och centrum finns däremot ett underskott på platser och därmed ett behov av att tillskapa flera platser inom förskola och skola. Detta rör främst de centrala delarna av Nyköping, samt de sydöstra och nordöstra delarna av centrum. I de centrala delarna av centralorten saknas även ofta ytor för skolgårdar. I Svalsta och Bergshammar saknas kapacitet i förskola och skola för att möta ytterligare utbyggnad.

Eftergymnasial utbildning finns centralt i kommunen genom yrkeshögskola och samverkan med olika universitet och lärosäten. Riksrekryterande utbildningar erbjuds på gymnasienivå och som yrkeshögskola. Det är svårt att hitta boende för studenter.

Andelen äldre kommer att öka och därmed ökar omsorgsbehovet. Antalet ensamhushåll ökar och behovet av omvårdnad är oftast större för den som bor ensam. Efterfrågan på mer anpassade boenden för äldre kommer att öka och nya boendeformer behöver utvecklas.

Behovet av fler platser för personer med funktionsnedsättning och personer som har svårt att själva ordna ett boende förväntas öka i en högre takt till följd av befolkningstillväxten. Tillgång till trygg, avgränsad utemiljö och närhet till service och kommunikationer är extra viktigt för dessa grupper.

Polisen tillsammans med åklagare, tingsrätt och häkte finns i dagsläget centralt i Nyköpings centralort på Folkungavägen. Placeringen upplevs av polisen som olämplig och behöver därför på sikt flytta till annan plats.

Räddningstjänsten har behov av mark för utveckling av verksamheten i Björshult, Stigtomta, Kila, Vrena och Nävekvarn.

Gå direkt till kartan