Meny

Teknisk försörjning

Teknisk försörjning omfattar funktioner som energidistribution och energiproduktion, vattenförsörjning, avloppsrening, dagvatten, avfallshantering, ballastförsörjning och informationsteknik.

Den tekniska försörjningen är en förutsättning för att samhället ska kunna fungera på ett bra sätt, genom att tillgodose kommuninvånarnas behov av tekniska tjänster som samtidigt minskar människans miljöpåverkan. Det är viktigt att den tekniska försörjningen är både effektiv och robust, det vill säga att den är tryggad även vid kriser och plötsliga händelser.

Kommunen arbetar för en effektivisering av energianvändandet och ett ökat kretsloppstänkande inom samtliga områden inom teknisk försörjning. Vår förbrukning av naturens resurser avgör både dagens och kommande generationers möjligheter till ett gott liv.

Teknisk försörjning i Nyköping år 2040

År 2040 skapar den tekniska försörjningen i Nyköpings kommun goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i kommunen. Planeringen av de tekniska systemen görs tidigt i planprocessen och samordnas med bebyggelseplaneringen tillsammans med olika aktörer. Systemen för teknisk försörjning bygger på kretslopp och cirkulära lösningar.

Vattenförsörjningen är långsiktigt hållbar och naturliga reningsprocesser används så långt det är möjligt. Dagvatten och avloppsvatten är separerade vilket ger reningsverken en bättre kapacitet. Dagvattnets rening sker framför allt genom fördröjning och infiltration. Vattnets kretslopp och naturens ekosystemtjänster utgör utgångspunkt för dagvattenhantering.

Uppkomsten av avfall förebyggs, produkter återanvänds, material återvinns och energi utvinns. Med god tillgänglighet till anläggningar och system för insamling, sortering, återvinning och återbruk för alla kommuninvånare skapas goda förutsättningar för långsiktig och hållbar avfallshantering. Förnyelsebar energi utgör den största andelen av uppvärmning och elproduktion och kommunen har en högre självförsörjningsgrad gällande energi.

Globala mål för hållbar utveckling

Det här temakapitlet bidrar särskilt till följande globala mål:

mål 6 agenda2030.jpg  mål-7-Agenda-2030.jpg  Mål-13-Agenda2030.jpg

  • Rent vatten och sanitet, mål 6: Vatten är en grundförutsättning för allt levande på jorden, och därmed också en förutsättning för en hållbar utveckling. Därför lyfts behovet av ytterligare vattenskyddsområde samt en reservvattentäkt upp som ett område i kommunen som behöver utredas vidare.
  • Hållbar energi för alla, mål 7: Kraftfulla åtgärder behövs för att påskynda omställningen till ett mer hållbart energisystem. Översiktsplanen föreslår att en kartläggning över lämpliga områden för förnyelsebar energi ska genomföras, för att underlätta bedömningen av förfrågningar och etableringar.
  • Bekämpa klimatförändringarna, mål 13: I översiktsplanen formuleras många strategier och ställningstaganden som handlar om att begränsa klimatpåverkan. Ett exempel är översiktsplanens strategi att skapa cirkulära tekniska system som utnyttjar ekosystemtjänster och är robusta mot klimatförändringar.

Strategier

Teknisk försörjning omfattas av de övergripande utvecklingsstrategierna:

1. Bebyggelse ska utvecklas där det finns service och infrastruktur
3. Utveckla och kraftsamla i noder
7. Hushåll med mark- och vattenresurser
11. Utveckla, stärk och bevara naturens förmåga att leverera ekosystemtjänster

Läs mer om utvecklingsstrategierna.

Utöver dessa övergripande strategier gäller även följande strategier:

1. Skapa cirkulära tekniska system

De tekniska systemen ska utformas cirkulärt utifrån naturliga flöden och kretslopp, utnyttja ekosystemtjänster, minska klimatpåverkan och påverkan på ekosystem samt vara robusta mot klimatförändringar.

2. Skydda grund- och ytvattnet

Skyddet av grund- och ytvattnet är strategiskt viktigt, särskilt inom befintliga och kommande vattentäkter.

3. Främja en hållbar dagvattenhantering

Dagvatten bör så tidigt som möjligt återföras till sitt naturliga kretslopp. Huvudprincipen är att flödena och föroreningarna från området inte ska öka och helst ska minska efter en exploatering, jämfört med situationen före.

Ställningstaganden

Här redovisas generella ställningstaganden som gäller teknisk försörjning. Ställningstaganden som berör teknisk försörjning finns även under respektive temakapitel som transporter, grönstruktur, kulturmiljö miljö- och riskfaktorer med flera. I kartan redovisas områdesspecifika ställningstaganden.

Ställningstaganden energianläggningar och energidistribution

  • Kommunen är positivt inställd till anläggningar för förnyelsebar energi. En förutsättning är dock att platsen är lämplig för utbyggnad med hänsyn till andra intressen. Vid placering av anläggningarna ska stor hänsyn tas till platsens karaktär, landskapsbild, natur-, kultur- och friluftslivsvärden samt närboende.
  • Kommunen ska göra en kartläggning över lämpliga områden för förnyelsebar energi, till exempel för utbyggnad av vindkrafts- och solcellsparker, för att underlätta bedömningen av förfrågningar om etableringar.
  • Solcellsparker är särskilt lämpliga på redan i anspråkstagen mark som ledningsgator eller där annat rationellt nyttjande är svårt som till exempel impedimentytor mellan Ostlänken och E4.
  • Vindkraftsanläggningar bör inte lokaliseras eller placeras på ett sådant sätt att de stör siktlinjer mellan exempelvis kyrkor eller andra historiska landmärken på ett påtagligt sätt.
  • Vindparker bör inte placeras i eller i direkt anslutning till stora opåverkade eller tysta områden.
  • Ledningar för teknisk försörjning ska så långt som möjligt samordnas med redan ianspråktagna korridorer (kraftledningar, vägar, järnvägar) i landskapet, stora opåverkade områden samt värdefulla områden för naturvård och kulturmiljövård ska så långt möjligt undvikas.
  • Vid förändringar i kraftledningsnätet bör ledningarna där så är möjligt förläggas som markkabel. Det är särskilt angeläget i områden med känslig landskapsbild och där väsentliga natur- eller kulturvärden kan påverkas negativt av luftledning.
  • Kommunen anser att nya större anläggningar för vattenkraft inte bör tillkomma. Mark för att vattendraget vid befintliga anläggningar ska klara god ekologisk status ska avsättas vid planering.

Ställningstaganden vattenförsörjning och avlopp

  • Behovet av ytterligare vattenskyddsområden ska utredas för att säkra dricksvattentillgången för kommunen.
  • En reservvattentäkt för dricksvattenförsörjning ska utredas och planer för nödvattenförsörjning ska tas fram.
  • Kommunen bör ta fram en vatten- och avloppsplan för en långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning samt rening av spillvatten och dagvatten som innebär att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås.
  • Nya överföringsledningar krävs vid utbyggnad av utvecklingsområden väster om Lennings väg och Arnö.
  • Där kommunalt vatten och avlopp inte kan byggas ut bör gemensamma avloppsanläggningar eftersträvas.
  • Kommunen ska ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som hindrar att en vattenförekomst uppnår god ekologisk status.
  • För avloppsreningsverket på Brandholmen ska ett skyddsavstånd på 500 meter till nya bostäder och annan störningskänslig verksamhet hållas. För övriga avloppsreningsverk bör ett skyddsavstånd på 300 m hållas.

Ställningstaganden dagvatten

  • Förutsättningar för hantering av dagvatten ska belysas i ett tidigt skede i samband med planering och exploatering av nya områden, förnyelse eller förtätning av befintliga bebyggelseområden samt vid sanering av vatten- och avloppssystemet i äldre områden.
  • Principen för att hantera dagvatten är att i första hand behandla och omhänderta dagvatten lokalt, genom rening, fördröjning och infiltration. I andra hand avleds vattnet till annan plats för eventuell rening och flödesutjämning. I sista hand avleds återstående vatten kontrollerat till ett vattendrag.
  • Planeringen ska medverka till att mängden näringsämnen och miljögifter som tillförs sjöar och vattendrag minskar. Föroreningar och flöden ska inte öka från ett område efter exploatering.
  • Föroreningar ska så långt som möjligt begränsas vid källan. Reningskraven för dagvattnet ska utgå från recipientens (vattenområdets) känslighet och dess miljökvalitetsnorm.
  • Bebyggelse bör inte ske på låglänta och avrinningsmässigt instängda områden.
  • Översvämningsytor för omhändertagande av extremregn ska avsättas inom planeringen.
  • Kommunen bör ta fram principer för dagvattenhantering, dvs. lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) inklusive behov av behandling och principer för dagvatten till reningsverk i kommunen.
  • Nyköpings kommuns handbok för planering och förvaltning av dagvatten ska följas vid strategisk planering, vid framtagande av planprogram och detaljplaner, vid ombyggnation i befintliga områden, vid projektering av den allmänna dagvattenanläggningen, vid lovgivning och startbesked, vid anläggande av dagvattenanläggningar samt vid drift, underhåll och tillsyn.

Ställningstaganden avfallshantering

  • I samband med detaljplan för ny- eller ombyggnation ska plats reserveras för återvinningsstationer eller annan fastighetsnära insamling vid fastighetsgräns. Ytbehovet för återvinningsstationer är ca 300 m2. Om befintliga återvinningsstationer tas bort behöver de ersättas på annan plats i närområdet. Avfallshanteringen ska planeras så att framkomlighet garanteras för både hämtningsfordon och hämtningspersonal. Dessutom ska tillgängligheten för avfallslämnare vara god.
  • Ytor för insamling av förpackningar och returpapper ska avsättas bostadsnära, eller där det är mer lämpligt utifrån omständigheterna genom kvartersnära insamling.
  • Kommunens avfallsplan ska följas i alla skeden i planeringen.
    Ställningstaganden täkter och upplag
  • Berg- och grustäkter ses av kommunen som allmänt intresse och ska säkerställas och nyttjas i enlighet med de direktiv som anges i Länsstyrelsens rapport 2006:6.
  • Ytor för upplag för snö, jord, sten ska utvecklas i takt med befolkningsökningen och avsättas inom planeringen.
    Ställningstaganden IT
  • Etablering av mobilmaster ska ske med så liten fysisk miljöpåverkan som möjligt. Samordning och samlokalisering bör ske mellan operatörer.
  • Lokalisering och utformning av mobilmaster ska ske med hänsyn till landskapsbild samt till rekommendationer för områden med höjdrestriktioner.
  • Samförläggande med annan infrastruktur ska eftersträvas vid utbyggnad av fibernät.

Nuläge och bakgrund

Energiförsörjningen i Nyköpings kommun består främst av konventionella energikällor såsom fjärrdistribuerad el, fjärrvärme från Idbäcksverket samt en liten andel vattenkraft producerad i Nyköpingsån. Av Nyköpings tätort är 95 procent ansluten till fjärrvärmenätet. I mindre tätorter och på landsbygden sker uppvärmning i huvudsak med enskilda lösningar. Det saknas större anläggningar för vindkraft och solceller.

Kommunens invånare har antingen vatten och avlopp (VA) från allmän (kommunal) anläggning eller från enskilda anläggningar. Kommunen är skyldig att ordna VA till de fastigheter som ligger inom det geografiska område som kallas verksamhetsområde för VA. Utanför verksamhetsområdet är det enskilda fastighetsägarnas ansvar att ordna med VA-försörjningen, via egna anläggningar på den egna fastigheten eller gemensamt med grannar och närboende. Kommunen är dessutom skyldig att ordna VA där det med hänsyn till människors hälsa eller miljön behöver ordnas i ett större sammanhang.

I kommunen finns 12 avloppsreningsverk i kommunal regi, som är belägna på Brandholmen i Nyköping centralort samt i Lästringe, Tystberga, Aspa, Runtuna, Råby/Edstorp, Stigtomta, Vrena, Buskhyttan, Nävekvarn, Ålberga och Stavsjö. I verken renas avloppsvatten från hushåll och verksamheter. År 2019 var ca 87 procent av kommunens invånare anslutna till det kommunala VA-nätet.

I flera orter och delar av tätorten finns kapacitetsbrist i avloppsnätet. Kombinerade spill- och dagvattenledningar finns i delar av tätorterna vilket ger kapacitetsproblem och kan öka risken för källaröversvämningar och bräddningar, men också påverka reningsprocessen negativt vid kraftiga regn.
Den kommunala vattenförsörjningen är god och sker genom åtta olika vattentäkter, varav Högåsens vattenverk är störst. Övriga täkter finns i Lästringe, Tystberga, Runtuna, Aspa, Edstorp, Ålberga och Stavsjö.

I kommunen finns också ca 6500 enskilda avlopp i form av exempelvis infiltrationsanläggningar, markbäddar, minireningsverk för enskilda fastigheter, eller gemensamhetsanläggningar för flera fastigheter. Ingen avloppsanläggning kan rena avloppsvattnet fullständigt och reningsfunktionen hos enskilda avlopp försämras dessutom över tid. Flertalet av de enskilda avloppen och gemensamhetsanläggningarna har vid inventering visat sig fungera otillfredsställande. Målet är att alla enskilda avloppsanläggningar ska uppfylla lagstiftningens krav och inte innebära fara för människors hälsa eller miljön.

Tätorter har stora arealer hårdgjorda ytor som hindrar regn- och smältvatten, det vi kallar dagvatten, att tränga ner i marken. Idag samlas mycket av vattnet upp och leds med begränsad rening ut i ledningssystem, diken, vattendrag och havet.

Den kommunala avfallshanteringen sker i egen regi och omfattar bland annat insamling, sortering och återvinning. Inom kommunen finns ett flertal återvinningsstationer som drivs av Förpackningsinsamlingen (FTI AB). Hushållsavfall omlastas för vidare hantering hos extern mottagare, där matavfall blir biogas och restavfall går till energiåtervinning. Årligen hanteras cirka 4000 ton matavfall och cirka 8000 ton restavfall. På Björshults avfallsanläggning finns kommunens aktiva deponi. Här sker insamling av deponigas, som nyttiggörs till fjärrvärme genom förbränning vid Idbäcksverken.

Med den fysiska planeringen påverkar kommunen utbyggnaden av infrastruktur för IT som bredbandskabel, mobiltelemaster och antenner. Det kommunala bolaget Gästabudstaden ansvarar primärt för den markbundna infrastrukturen i samtliga av kommunens tätorter.

Gå direkt till kartan

Lämna Synpunkter

Samrådet pågick 12 mars - 26 juni 2020.