En hållbar utveckling främjas genom att miljö- och riskfaktorer tas med tidigt i beaktning för att minska risken för skador eller olägenheter inom kommunen. Klimatförändringar väntas leda till bland annat större risker för översvämning, ras- och skred vilket kommunen behöver ta höjd för i planeringen. Genom att identifiera, värdera och förebygga miljö- och riskfaktorer i ett tidigt skede kan kostnader för åtgärder minska.

Miljö och riskfaktorer i Nyköping år 2040

År 2040 kännetecknas Nyköpings kommun av hälsosamma och säkra miljöer. Planeringen för bostäder med en god miljö har bidragit till en minskning av hälsoproblem bland befolkningen. Risker är minimerade och hanteras med lämpliga åtgärder som utgör ett naturligt inslag i stads- och landsbygdsmiljön. Störande verksamheter är lokaliserade med goda utvecklingsmöjligheter för att inte utgöra en olägenhet för befolkningen. Anpassning till ett förändrat klimat sker hållbart och robust.

Globala mål för hållbar utveckling

Det här temakapitlet bidrar särskilt till följande globala mål:    

Hälsa och välbefinnande, mål 3: Översiktsplanen utgår från grundprincipen att all planläggning ska ske på ett sådant sätt att människors hälsa och välbefinnande säkerställs.

Hållbara städer och samhällen, mål 11: Miljö-, hälso- och säkerhetsfaktorer ska belysas tidigt i kommunens olika samhällsplaneringsfrågor. Säkerheten och tryggheten ska öka i bebyggelsestrukturen i hela kommunen.

Hav och marina resurser, mål 14: Ur ett riskperspektiv är det viktigt att inte förlägga verksamheter som kan riskera att förorena mark och grundvatten där det inte är lämpligt utifrån platsens förutsättning.

Strategier

För Miljö och riskfaktorer gäller följande strategier:

1. Öka säkerheten och tryggheten i bebyggelsestrukturen i hela kommunen: Samhällsplaneringen ska sträva efter att utveckla ett tryggt och säkert samhälle och offentligt rum oavsett närhet till olycksrisker och brott. Detta genom att genomföra lämpliga åtgärder kopplade till riskerna.

2. Belys miljö-, hälso- och säkerhetsfaktorer tidigt i samhällsplaneringen: Tidig belysning av miljö-, hälso- och säkerhetsfaktorer ger möjlighet till att hitta goda, ekonomiska och lämpliga lösningar.

Läs mer om utvecklingsstrategierna.

Ställningstaganden

Här redovisas generella ställningstaganden som gäller miljö- och riskfaktorer. I kartan redovisas ställningstaganden för utpekade miljö- och riskfaktorer samt områdesspecifika ställningstaganden.

Luftkvalité

• Vid planering och lovgivning ska det säkerställas att åtgärderna inte orsakar att miljökvalitetsnormer överskrids.
• Vid förtätning längs gator och leder med dålig luftkvalitet ska effekterna på luftkvaliteten undersökas.
• Större slutna gaturum ska undvikas vid högtrafikerade gator. Avvägning mot bullersituationen ska göras.

Buller

• Riktvärden och riktlinjer enligt gällande lagstiftning och vägledning kopplad till lagstiftning från nationella myndigheter ska eftersträvas.
• Buller ska tidigt tas hänsyn till i samhällsbyggnadsprocessen så att nödvändiga åtgärder kan vidtas. Planeringen bör eftersträva att en bättre ljudmiljö skapas än vad som är minimum enligt riktvärden.
• Vid planering och lovgivning, som leder till väsentlig ökad trafik, störande verksamheter eller annat som leder till ökat buller, ska bullersituationen noga undersökas och omgivningspåverkan utvärderas.
• Placering och byggnadsutformning bör prioriteras framför lokala bullerskyddsåtgärder såsom burspråk, lokala bullerskydd på balkonger och uteplatser eller speciallösningar såsom inglasning av balkonger, specialfönster för att uppnå acceptabel bullersituation.

Olycksrisk och farligt gods

• Vid prövning av ändrad markanvändning inom 150 m från järnväg och rekommenderad led för transporter med farligt gods behöver en riskbedömning göras.
• Samhällsviktiga verksamheter bör endast planeras inom riskområdet för ett riskobjekt om utredningar visat att detta kan ske på ett säkert sätt.

Översvämning

• Samhällsviktiga verksamheter, tillståndspliktiga verksamheter samt bostäder bör inte lokaliseras i områden som hotas av det högsta dimensionerade flöde längs med vattendragen eller det högsta beräknade havsvattenstånd i ett förändrat klimat.

• Inom riskområden för översvämning bör endast bebyggelse av mindre vikt lokaliseras. Det kan till exempel vara enstaka villor, fritidshus och mindre verksamheter med liten miljöpåverkan samt vägar med förbifartsmöjligheter.

• En lägsta golvhöjd på 0,5 meter över högsta beräknade havsvattenstånd i ett förändrat klimat ska tillämpas som säkerhetsmarginal.

• Avsteg från huvudprincipen om lokalisering ska föregås av en riskanalys för att bedöma lämpligheten samt vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att begränsa konsekvenserna av översvämning av vattendrag och längs med kusten.

• Ny bebyggelse ska inte planeras i befintliga lågpunkter samt avrinningsvägar som riskerar att översvämmas av skyfall i ett förändrat klimat.

• Multifunktionella ytor som tillfälligt kan översvämmas av skyfall ska eftersträvas i stadsmiljön. Det kan till exempel vara vissa grönytor och idrottsanläggningar.

• Synergieffekter av olika ekosystemtjänster ska eftersträvas. Det kan till exempel vara träd och annan vegetation som reglerar vatten vid skyfall och översvämning, bidrar med skugga och skapar en attraktiv livsmiljö.

Förorenad mark

• Utredningar om förorenad mark ska ske innan det att en detaljplan antas eller bygglov ges.
• För mark där en bedömning görs att förorening kan lämnas kvar får denna byggas över med byggnad om riskvärdering/utredning visat att det går att göra på ett lämpligt sätt.
• Verksamheter som kan riskera att förorena mark, yt- eller grundvatten ska inte förläggas där det inte är lämpligt utifrån platsens förutsättning.
• Risk för återkontaminering av ett område ska undersökas.

Vibrationer

• För vibrationer från järnväg ska nivån 0,4 mm/s (RMS 1-80 Hz) följas vid nybyggnation.

Strålsäkerhet

• Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärden ska följas.
• Nya kraftledningar och elektriska anläggningar bör utformas eller placeras så att exponering för magnetfält begränsas.
• Nya bostäder, skolor och förskolor bör inte placeras nära el-anläggningar som ger förhöjda magnetfält.
• Planering och lovgivning ska ske så att magnetfält normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas.

Störande verksamheter

• Vid etablering av bostäder, skolor och liknande intill störande verksamheter ska relevanta riskbedömning gällande exempelvis lukt, buller, vibrationer, damm, risk och transporter göras.
• Områden för bostäder, skolor, vårdinrättningar och liknande ska i möjligaste mån placeras med lämpligt skyddsavstånd från störande verksamheter.
• Vid planering ska hänsyn tas till befintliga störande verksamheter och lämpliga skyddsavstånd användas. Särskild hänsyn ska tas till känsliga grupper och verksamheter.

Radon

• Vid planläggning och bygglov ska risken för radon beaktas.
• Radonsäker grundläggning krävs inom normal- och högriskområden. Radonrisk kan även finnas i grundvatten.
• Inga byggnader ska ha radongashalter inomhus överskridande rikt- och gränsvärdet på 200 Bq/m3.
• Vid bostadsexploatering i högriskområden för radon ska en riskutredning för radon genomföras.

Ras och skred

• Vid lokaliseringsprövning där risk för skred föreligger ska lov inte medges innan en undersökning av markförhållandena är genomförd.

Brott och trygghet

• Vid planering och lovgivning ska områden och platser utformas med tanke på att minska risken för brott. Särskilt gäller det områden där otryggheten upplevs hög eller där risken för att utsättas för brott är större. Vid behov ska lämpliga åtgärder som hanterar risken för brott tas fram.
• Förebyggandet av brott och trygghetsfrämjande åtgärder ska utgå från väl etablerade och beprövade brottsförebyggande och trygghetsfrämjande principer. Såväl analyser som åtgärder ska så långt det går vara förankrade i aktuellt kunskapsläge.

Nuläge och bakgrund

Nyköping växer och industriområden omvandlas till bostadsområden. En växande stad innebär mer trafik och fler transporter med tåg, flyg, lastbilar, bussar och bilar, vilka alla kan orsaka störningar. Inom Nyköpings kommun finns bullerutsatta områden som orsakas främst av Stockholm Skavsta flygplats, motorväg och järnväg. Det finns även större områden som inte är störda av samhällsbuller där vi har möjlighet till rekreation.

Nyköping saknar större industriområden med störande verksamheter men här finns många mindre verksamheter med lättare industri. Flertalet är lokaliserade i närhet till bebyggelse exempelvis avloppsreningsverk, värmeverk, lantbruk och skjutbanor. Störningar kan bland annat förekomma i form av buller, damm, lukt och vibrationer.

Inom Nyköpings tätort finns verksamheter som medför transporter av farligt gods, det finns även genomfartsleder genom Nyköpings kommun och mindre orter där farligt gods transporteras, exempelvis E4, riksväg 53 och järnvägen.

Inom kommunen finns områden med översvämningsrisker, främst längs kusten och åarna. Bland annat är Spelhagen och Tessinområdet utsatta.

Då Nyköping är en gammal stad och det har funnits industrier under lång tid påträffas förorenad mark både i bebyggda områden och vid nyexploatering. Spelhagen och Kungshagen har tidigare varit deponi, i Nävekvarn finns rester från det gamla järnbruket. Äldre sågverk och plantskolor finns på flera platser. I samband med att tidigare industriområden omvandlas till exempelvis bostäder eller handel sker löpande sanering vilket minskar risken för exponering för befolkningen.

Luftkvaliteten i Nyköpings kommun påverkas av luftföroreningar från andra länder och från trafik, industri och uppvärmning. Lokalt längst vissa vägar i Nyköping tätort och längst E4 överskrids miljökvalitetsmålet för halten partiklar. Beräkningar visar att i Nyköpings kommun exponeras ca 700 personer för halter över målvärdet i sin bostad.

Gå direkt till miljö- och riskkartan