Konkurrensen om mark är särskilt stor inom Nyköpings centralort. En väl avvägd markanvändning är avgörande för att kunna nå tillväxt, rättvis fördelning av social och kulturell livskvalitet samt god miljöhänsyn. Detta ger en långsiktigt hållbar och robust utveckling.

Det här kapitlet handlar om bebyggelsen inom Nyköpings centralort med närområde. Läs om bebyggelse i övriga orter och på landsbygden.

Karta över bebyggelsen i Nyköpings tätort.

Bebyggelsen i Nyköpings centralort år 2040

Nyköpings tätort är genom förtätning, omvandling och komplettering av redan bebyggda områden en tät och sammanhållen tätort med funktionsblandad bebyggelse år 2040. Det som tidigare var verksamhetsområden vid Stadsfjärden och i områden i närheten av Nyköpings resecentrum som Högbrunn, Idbäcken och Nöthagen är 2040 en del av stadskärnan med blandad bebyggelse där människor både lever, bor och arbetar.

Stadskärnans avtryck från tidigare epoker är integrerade och en tydlig del av stadens karaktär och nya tillskott har ytterligare bidragit till stadens identitet. Mötesplatser och funktioner för ett fungerande vardagsliv finns framförallt i stadskärnan som utvecklats längs axlarna Västra – Östra Storgatan och Nyköpings resecentrum – Hamnen samt i utpekade bebyggelsenoder. Här samlas människor då handel, service och kollektivtrafik är utvecklat.

Nyköpingsborna går eller cyklar eller tar bussen till viktiga målpunkter i staden, då avstånden är korta mellan bostäder, offentlig och kommersiell service, arbetsplatser, grönområden, idrottsplatser med mera. Tätortens hållbara stadsmiljöer är stimulerande och trygga att besöka, bo och leva i för alla – under hela året och under dygnets alla timmar.

Arkitekturen i Nyköpings centralort har skapat en god gestaltad miljö med harmonisk och väl fungerande helhet av byggnader, utemiljöer och mellanrum i hela staden. En varierad bebyggelse med blandade upplåtelseformer och funktioner bidrar till att olika grupper människor möts.

Globala mål för hållbar utveckling

Det här temakapitlet bidrar särskilt till följande globala mål:

Minskad ojämlikhet, mål 10: Vi planerar på ett sätt som möjliggör integration och säkrar att Nyköping upplevs som en trygg och välkomnande kommun av alla, oavsett var man är och vem man är.

Hållbara städer och samhällen, mål 11: En hållbar stadsutveckling handlar om allt från livsmiljöer, transporter och sociala värden, till tekniska innovationer, byggnadsteknik och återvinning. Planering och byggande i Nyköping ska bidra till hållbarhet inom alla dessa områden.

Ekosystem och ekologisk mångfald, mål 15: Genom att planera där det redan finns förutsättningar i form av befintlig infrastruktur och kollektivtrafik undviker vi att i onödan bygga på jungfrulig mark med höga värden kopplat till biologisk mångfald, ekosystemtjänster och rekreation.

Strategier

Vägledande för bebyggelseutvecklingen är översiktsplanens övergripande utvecklingsstrategier.

1. Utveckla bebyggelse där det finns service och infrastruktur
2. Lokalisera bebyggelse i lägen med god kollektivtrafik
3. Utveckla och kraftsamla i noder
4. Skapa varierad bebyggelse
5. Stärk Nyköpings identitet och livsmiljö
6. Skapa goda lägen för verksamheter
7. Hushåll med mark- och vattenresurser
8. Stärk de regionala sambanden
9. Öka förutsättningarna för hållbart resande
10. Utveckla, stärk och bevara den regionala och kommunala grön- och blåstrukturen
11. Utveckla, stärk och bevara naturens förmåga att leverera ekosystemtjänster

Läs mer om utvecklingsstrategierna.

Utbyggnadsstrategi för Nyköpings centralort

Huvuddelen av kommunens bebyggelseutveckling kommer ske inom Nyköpings centralort. Omvandling och komplettering av redan bebyggd mark är grundläggande principer för Nyköpings hållbara tillväxt. Inriktningen är att centralorten främst ska växa genom omvandling av verksamhetsområden i anslutning till Nyköpings resecentrum och Stadsfjärden. Detta genom att prioritera ny bebyggelse till de utvecklingsområden som anges i markanvändningskartan.

Även en förtätning av befintliga bebyggelseområden behöver ske. Den långsiktiga stadsplaneringen innebär därmed att hushålla och värna om de obebyggda markområden som finns.

Tätorten kan även få tillskott av bebyggelse genom komplettering och förtätning främst inom eller i anslutning till utpekade bebyggelsenoder men även inom andra befintliga bebyggelseområden. Möjligheten till kompletterande bebyggelse bedöms från fall till fall. Översiktsplanens övergripande utvecklingsstrategier ska då vara vägledande.

Med en variation i bebyggelsen där man blandar icke störande verksamheter med olika typer av boenden, service, mötesplatser och grönområden skapas en levande, trygg och trivsam stad. Nyköpings kommun ska nyttja styrkorna i sitt geografiska läge och befintliga sociala, kulturella och historiska värden.

Ställningstaganden

Här redovisas generella ställningstaganden som gäller bebyggelsen i Nyköpings centralort. Ställningstaganden som berör bebyggelse finns även under respektive temakapitel som transporter, grönstruktur, kulturmiljö miljö- och riskfaktorer med flera. I kartan redovisas ställningstaganden för bebyggelsetyper och områdesspecifika ställningstaganden.

Generella ställningstaganden

• Detaljplanering av utvecklingsområden bör föregås av en områdesövergripande analys av hela utvecklingsområdet, vid behov inkluderas närområden. I analysen ska områdesövergripande utmaningar som behöver lösas för utvecklingsområdet prioriteras och behandlas.
• Vid detaljplaneläggning och lovgivning ska stor hänsyn ska tas till platsens landskaps/stadsbild, sociala värden, natur- och kulturvärden samt till friluftslivets intressen.
• Förutsättningar för samhällsservice och kommersiella verksamheter bör skapas på platser där goda förutsättningar finns i form av större förväntade flöden av människor.
• Vid planering av tät bebyggelse ska särskild hänsyn tas till barnperspektivet.
• Alla boenden och arbetsplatser bör ha högst 300 m till ett grönområde eller park med en sammanlagd yta på minst 1 hektar.
• Möjligheten att använda träd och grönområden för temperaturutjämning ska beaktas i planeringen
• Om grönytor tas i anspråk för exploatering ska områdets kvaliteter identifieras och om möjligt ersättas eller kompenseras. En kompensationsutredning ska då göras.

Arkitektur

• Nyköpings centralorts arkitektur ska skapa en harmonisk och väl fungerande helhet av byggnader, utemiljöer och mellanrum i hela staden samt kännetecknas av höga hållbarhets- och kvalitetskrav samt god gestaltad livsmiljö.
• Bebyggelsens täthet, höjdskala och gestaltning ska dels beakta läget i tätorten och dess helhet, dels förhålla sig till befintliga bebyggelsemiljöer och landskapselement.
• Nya bebyggelseområden i centrala och halvcentrala lägen ska vara stadsmässiga, med tät bebyggelse och med tydliga klart definierade gaturum.
• Ny bebyggelse kan tillåtas bli högre än befintlig bebyggelse, men ska samtidigt ta hänsyn till den mänskliga skalan samt balansen mellan byggnader, uterum och människor. Denna ändring av skala kan prövas i centralortens utvecklingsområden och längs större gaturum samt vid platsbildningar och torgmiljöer.
• För att områden med högre bebyggelse ska kunna erbjuda trygga och trivsamma utemiljöer krävs mycket stor omsorg om gestaltning av såväl byggnad som utemiljö. Stor hänsyn behöver tas till stadsbilden.
• Nyköpings entréer där centralorten möter landsbygden, kräver särskild omsorg om arkitektonisk kvalitet. Oavsett färdsätt skapar tätortens entré det första intrycket. Bebyggelse som placeras invid tätortens entréer ska därför hålla extra god arkitektonisk kvalitet. Av samma skäl kan vissa verksamheter till och med vara direkt olämpliga för dessa lägen och exteriörer gestaltade som ”baksidor” ska inte accepteras i gaturummen.
• Planering och lovgivning ska eftersträva att åstadkomma flexibilitet i användningen av byggnader i lämpliga centrala lägen.

Social geografi/segregation och ett varierat bostadsutbud

• Planeringen ska ta särskild hänsyn till barns behov och förutsättningar, jämlikhetsperspektiv och att skapa trygga och brottsförebyggande miljöer. Vid behov ska en konsekvensanalys med åtgärder arbetas fram.
• Vid ny utveckling av bebyggelse i eller i anslutning till socioekonomiskt utsatta områden bör en social konsekvensanalys upprättas.
• En blandad bebyggelse med en variation av verksamheter, boendeformer, upplåtelseformer och mötesplatser ska långsiktigt eftersträvas i alla centrala stadsdelar för att skapa en blandning av människor.
• Komplettering med den/de typer bebyggelse som saknas i stadsdelen som leder till minskad social socioekonomisk, demografisk, etnisk och/eller boendesegregation ska prioriteras.
• Planeringen ska sträva efter att skapa fysisk samhörighet mellan befintliga och nytillkommande stadsdelar, bostadskvarter och verksamhetsområden genom att med byggnader, service, gator, parker och/eller andra mötesplatser mildra barriärer och göra det enkelt att röra sig mellan stadsdelarna.
• Planeringen ska skapa förutsättningar för orienterbarhet och tydliga privata, halvprivata, semiprivata och offentliga zoner.
• Planläggningen ska ta hänsyn till möjlighet att förebygga brott och öka trygghet genom att utgå från etablerad kunskap om fungerande brottsförebyggande och trygghetsfrämjande åtgärder i utformningen av den fysiska miljön.

Nuläge och bakgrund

Nyköpings centralort har idag både närhet inom staden och närhet till hela Sverige och övriga världen via goda och varierade transportmöjligheter. Järnvägen och motorvägen är viktiga för pendling och godstransporter både åt norr och söder. Stockholm Skavsta flygplats och Oxelösunds hamn är viktiga för tillgänglighet till stora delar av världen både för resande i arbetet och på fritiden liksom för transport av gods.

Tillgång till grönområden, motionsanläggningar, hav, oexploaterad skärgård och rikt kulturlandskap skapar förutsättningar för människor att ha en aktiv och hälsosam fritid.

Nyköping har som tätort en lång historia som speglar olika tidsepoker i kulturmiljö och arkitektur. Särskilt inom stadskärnan finns kvaliteter med mycket stor betydelse för upplevelsen av Nyköpings historia.

Befintlig struktur och historia är förutsättningar för hur Nyköpings tätort kan fortsätta att växa: Väg, järnväg, åar och vatten är viktiga kvaliteter men skapar också barriärer som isolerar stadsdelar och bebyggelseområden från varandra. Flera av bostadsområden är idag starkt funktionsuppdelade och socialt segregerade. Dessa negativa förhållanden riskerar att förstärkas och bör därför motverkas genom en medveten planering vid komplettering och utökning av bebyggelsen.

Tillgången till oexploaterad mark är relativt liten i centrala lägen. Många centrala och attraktiva markområden är idag verksamhetsområden som kan omvandlas eller utvecklas till ny bostads- och blandbebyggelse.

Gå direkt till bebyggelsekartan