Nyköpings översiktsplan 2040 utgår därför ifrån:

• identifierade framtidstrender och omvärldsutmaningar
• Nyköpings grundläggande förutsättningar
• genomförda dialoger med medborgarna samt
• kommunens vision och övriga styrdokument.

Utifrån detta har ett antal utmaningar identifierats som översiktsplanen behöver lösa.

För att möta dessa utgångspunkter och utmaningar och för att kunna nå en ekologisk, social och ekonomisk långsiktigt hållbar utveckling har ett antal principiella utvecklingsstrategier tagits fram som ska vara vägledande för översiktsplanen och kommande fysisk planering. Dessa presenteras i Utvecklingsstrategi Nyköping 2040.

Framtidstrender och omvärldsutmaningar

Omvärlden förändras och översiktsplanen behöver ta hänsyn till de mest relevanta långsiktiga trender och utmaningar som vi ser framför oss.

Klimatförändringar och ökad osäkerhet

Klimatförändringarna är en allvarlig utmaning som utgör en påtaglig risk för ekosystem och människor i hela världen. Utsläppen av växthusgaser från mänskliga aktiviteter har redan ökat den globala medeltemperaturen med cirka en grad sedan slutet av 1800-talet. Ökningen förväntas nu nå minst 1,5 grader inom några årtionden. Oavsett vilka insatser som görs för att begränsa klimatförändringarna nu, kommer effekterna av klimatförändringarna att fortsätta att öka i styrka under en lång tid framöver.

Globalt sett innebär klimatförändringarna stora utmaningar. En ökning av klimatrelaterade katastrofer som översvämningar, torka, stormar, värmeböljor och havsnivåhöjningar förväntas bland annat leda till ökade spänningar globalt, en ökad migration och en osäker livsmedelsförsörjning med höjda livsmedelspriser som följd, vilket indirekt kommer att drabba alla jordens länder.

I Sverige förväntas klimatförändringarna dessutom få en rad konkreta och direkta konsekvenser, som exempelvis:

• mer nederbörd
• fler översvämningar
• en förändrad snö- och växtsäsong
• fler och mer extrema värmeböljor
• ökade skogsbränder och mer skadeinsekter

Urbanisering och regionalisering

Storstadsregionerna fortsätter att växa samtidigt som avflyttningen från landsbygden planar ut. Urbaniseringsgraden, det vill säga andelen svenskar som bor i tätort, är just nu 85 procent men ökar stadigt, vilket gör att befolkningen i städerna proportionellt sett växer mer än befolkningsminskningen på landsbygden.

Ett effektivt markutnyttjande med förtätad bebyggelse skapar förutsättningar för hållbara städer med hög servicegrad. Tillskottet av bostäder har framförallt koncentrerats till storstadsregionerna samtidigt som förbättrade kommunikationer och digitalisering förväntas förenkla möjligheterna att bosätta sig på landsbygden. Under överskådlig tid kommer dock bostadsbehovet i tätorter att överstiga tillgången, vilket medför en risk för t. ex. ökad trångboddhet och segregation, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden.

Samtidigt sker en stark inriktning mot ökad regionalisering nationellt sett. De funktionella arbetsmarknadsregionerna blir allt större i takt med att tillgängligheten mellan orter förbättras genom både digitalisering, förbättrad kollektivtrafik och nya pendlingsmönster.

Demografiska förändringar

Antalet personer som är 80 år och äldre förväntas öka kraftigt under den närmaste tioårsperioden, med stora konsekvenser för äldreomsorgen och sjukvården. Även antalet barn och unga ökar kraftigt, vilket innebär ökande behov inom förskola, grundskola och gymnasieskola. Antalet invånare i arbetsför ålder ökar däremot totalt sett långsamt. De demografiska förändringarna innebär ökade kostnader för kommunerna samtidigt som skatteintäkterna minskar.

För den översiktliga planeringen innebär de demografiska förändringarna ett ökat markbehov för kommunala lokaler såsom exempelvis förskolor, skolor och äldreboenden. Vid planeringen av nya bostadsområden är det därför viktigt att ta hänsyn till äldre personers och barnfamiljers bostadsbehov samt behovet av mark för rekreation.

Digitalisering och delningsekonomi

Digitaliseringen och möjligheterna att använda internet växer och utvecklas explosionsartat. Det innebär nya beteendemönster och förändrat behov av ytor för såväl inköp, arbetsliv, utbildning och offentlig service som för den sociala samvaron. Digitaliseringen kommer därigenom öka möjligheterna att påverka var man väljer att bo och arbeta samt val av resor.

Användningen av internet och dess olika tjänster underlättar också en ökad delningsekonomi som kan påverka markanvändningen med till exempel minskat behov av parkering tack vare bilpooler och ökat behov av utrymme för gemensamma lokaler och kontor.

Ökat fokus på landsbygden

Allt fler människor är hälso- och miljömedvetna och efterfrågan på hållbar och närproducerad mat, naturupplevelser samt andra råvaror från landsbygden kommer att öka. En ökad drivkraft att leva närmare naturen och mer självförsörjande kan tillsammans med bredbandsutbyggnaden och teknikutvecklingen leda till att flera vill bosätta sig och vara verksamma på landsbygden.

Klimatförändringarna innebär stora utmaningar för livsmedelsförsörjningen globalt sätt. Ett ökat behov av mark för energiproduktion i kombination med att livsmedelsproduktionen i världen beräknas minska på grund av försämrade växtförhållanden gör att livsmedelsförsörjningen blir allt mer osäker. Idag är Sverige inte självförsörjande på mat, utan vi importerar mycket livsmedel från andra länder. Sverige behöver ur säkerhetssynpunkt bli mer självförsörjande på mat. På lång sikt kan ett varmare och regnigare klimat i Sverige innebära en längre växtsäsong och att vi då blir allt mer självförsörjande och även en viktig exportör av mat.

Ökade krav och förväntningar på välfärden

Förväntningarna på de allmänna välfärdstjänsterna ökar med förbättrad ekonomi för många, större valfrihet och skarpare lagar kring rättigheter. Digitaliseringen gör att information blir tillgänglig och lätt att sprida mellan människor. Detta tillsammans med att samhället blir allt mer individualiserat med ett starkare fokus på självförverkligande och livskvalitet leder till ökade krav och förväntningarna på välfärden.

Kostnaderna för välfärd förväntas samtidigt stiga mer än befolkningsökningen då underlaget för skatter minskar i takt med en åldrande befolkning och en mindre andel i förvärvsarbete. Det leder till utmaningarna kopplat till hur kommunen ska planera, organisera och prioritera tillgängligheten till allmänna välfärdsinrättningar som skola, vård och omsorg men också räddningstjänst och polis.

När människors basbehov är tillgodosedda värderas fritid och upplevelser högre. Efterfrågan på upplevelser, kultur, friluftsliv och idrott fortsätter att öka, vilket ger större möjligheter för kultur- och besöksnäringarna men också innebär krav på ytor för dessa aktiviteter. Detta är en utmaning i samhällsplaneringen då många andra funktioner och ytor ska kombineras med dessa och det finns stora förväntningar på tillgänglighet och närhet. Behovet av mångfunktionella ytor och samnyttjande av lokaler kommer därför att öka.

Nyköpings grundläggande förutsättningar

Nyköping som tätort har vuxit fram vid den skyddade havsvik där flera farbara och fiskrika åar mynnar. Den bördiga jorden, fisket och vattenkraften i Nyköpingsån tillsammans med bergsbruket gav goda försörjningsmöjligheter.

De flesta av kommunens mindre tätorter har sitt ursprung i goda transportlägen, i äldre tid längs vattenleder eller knutpunkter för vägar och senare vid järnvägsstationer. Bebyggelsen har traditionellt placerats i övergången mellan det öppna landskapet i dalgångarna och skogen medan skogarna längs kommunens yttre gränser i stort sett varit obebodda. Fortfarande följer bebyggelseutvecklingen i stort sett samma mönster där huvuddelen av nybyggnationen sker inom eller i anslutning till centralorten.

Tillgången på mark är begränsad

Nyköpings centralorts fortsatta bebyggelseutveckling begränsas av de stora bördiga jordbruksmarkerna i väst och öst samt Stockholm Skavsta flygplats och kommande järnväg, Ostlänkens, påverkan i norr. Detta gör att tillgången på mark kommer vara en begränsande faktor för framtida utbyggnad om inte dessa barriärer kan överbryggas. I de mindre tätorterna och landsbygden är inte marktillgången lika begränsande utan här består utmaningarna snarare av bristande tillgängligheten till service, boende för generationsväxling och miljövänliga transportmöjligheter.

Blandad befolkning

Befolkningen i kommunen är blandad både vad gäller ålder, bakgrund, utbildningsnivå och etnicitet. Huvudortens stadsdelar är dock till stora delar både separerad vad det gäller funktion, där bostadsområden och verksamhetsområden är skilda, liksom socialt där olika bostadstyper och bostadsformer dominerar i skilda områden. Den sociala segregationen har ökat sedan millennieskiftet och är större mellan centralortens olika stadsdelar än mellan landsbygdens socknar eller mellan centralort och landsbygd.

Den växande befolkningen i kombination med förändringar i åldersstrukturen, med en större andel äldre och yngre har lett till ett ökat behov av mark för lokaler och anläggningar för skolor och samhällsservice. För att klara de ökande kostnaderna och kompetensen för service och investeringar krävs en stadig befolkningstillväxt, med tyngdpunkt på personer i arbetsför ålder.

Dialog med medborgarna

I ett tidigt skede i översiktsplanearbetet genomfördes en dialog med medborgarna i form av enkäter och möten. Denna har använts som underlag vid framtagandet av översiktsplanen. I resultatet från dialogen var det tydligt att närhet till skola och förskola, parker, grönområden, vatten och kollektivtrafik samt att området känns tryggt är de viktigaste faktorerna för att uppleva en god boendemiljö. Det medborgarna främst önskar sig är en förbättring av pendlingsmöjligheter samt närhet till kollektivtrafik, fritidsaktiviteter och centrumservice.

På landsbygden är det prioriterat med nya boenden som möjliggör flyttkedjor och kollektivtrafik. I Nyköpings centralort är centrala boenden på Väster och Öster och boenden med vattenkontakt populära som framtida boenden. Ökad tillgänglighet till havet pekades också ut som viktigt i det fortsatta översiktsplanearbetet. 

Utmaningar

Med grund i Visionen för Nyköpings kommun samt resultaten från dialogerna identifierades sex utmaningar som viktiga att ta hand om i översiktsplanen. För att möta utmaningarna har utvecklingsstrategier tagits fram för översiktsplanen och fortsatt planering. Ta del av utvecklingsstrategierna.

Utmaning - Grön omställning

Klimatet kommer att fortsätta att förändras med höjda havsnivåer, mer extrema vädersituationer som fler och längre värmeböljor samt intensiva regn med risk för översvämningar och skred. För att uppnå Parisavtalets mål att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader men helst under 1,5 graders krävs omfattande omställning inom bland annat resande och transporter, byggande, konsumtion, livsmedelsproduktion och energiförsörjning.

Trycket på mark för mat och cirkulär miljövänlig produktion ökar. Mark för framställning av förnybar energi behöver säkras. Behovet av att minska, samordna och ställa om transporter mot mer yteffektiva och miljövänliga typer kommer vara nödvändigt för att klara behovet av transporter.

För att säkerställa den biologiska mångfalden, hushålla med naturresurserna och säkra klimatanpassningen behöver kommunen ha ett effektivt markutnyttjande, skydda värdefull natur, avsätta och utveckla mångfunktionella ytor för fördröjning och rening av vatten samt hushålla med jordbruksmark och grön- och vattenområden.

Ambitionen är att skapa förutsättningar för god tillgänglighet till arbete, mötesplatser, handel och samhällsservice. Detta ska kombineras med effektiva miljövänliga transporter och högt utnyttjande av infrastrukturinvesteringar. Sammantaget gör det att en stor del av byggandet i centralorten måste ske med effektivt markutnyttjande.

Utmaning - Hållbara boendemiljöer

Nyköpingsbornas vardagsliv ser olika ut på grund av olika förutsättningar vad det gäller bostadstyper, upplåtelseformer och bostadsstorlekar, samt olika tillgång till service och närhet till arbetsplatser, kollektivtrafik, kultur- och fritidsaktiviteter, grön- och naturområden, parker, torg och andra offentliga rum.

Nyköpings centralort är delvis funktionsuppdelad, där det i vissa stadsdelar nästan enbart finns bostäder medan andra är starkt dominerade av verksamheter och handel. Samhällsplaneringen kan bidra till hållbara boendemiljöer genom att planera för en ökad blandning av boendeformer med tydliga samlingspunkter, robust infrastruktur och närhet till samhällsservice. Med tillgång till olika typer av bostadstyper och upplåtelseformer samt skolor, förskolor och omsorgsboenden, har människor möjlighet att växa och utvecklas i sin bostadsort utifrån sin nuvarande livssituation och ge barn trygga uppväxtvillkor.

Hållbara boendemiljöer skapas när det gamla bevaras i samklang med det nya som byggs på ett långsiktigt och hållbart sätt samtidigt som gröna rum i staden och på landsbygden är tillgängliga och bevaras.

Utmaning - Ökad social sammanhållning

Befolkningen i kommunen är blandad vad det gäller etnisk och socioekonomisk bakgrund, utbildnings- och inkomstnivå, yrkesbakgrund och ålder men sammansättningen är ojämnt fördelad i kommunens olika stadsdelar och socknar. Den sociala segregationen har ökat sedan millennieskiftet. Det innebär att centralortens stadsdelar och andra orter till stora delar präglas av problematik som resultat av segregation, samtidigt som olika bostadstyper och bostadsformer dominerar i skilda områden vilket bidrar till att upprätthålla den socioekonomiska, etniska och bostadsmässiga segregationen.

För att öka den sociala sammanhållningen och främja integration behöver kommunen därför planera för att främja blandade bostadstyper och upplåtelseformer samt planera för funktionsblandning med bostäder och arbetsplatser i samma områden. Befintliga fysiska och icke-fysiska barriärer i den bebyggda miljön behöver brytas och nya ska inte skapas. Planeringen behöver även skapa tillgänglighet till kommunal och privat service samt till mötesplatser i synnerhet i områden med större socioekonomiska utmaningar. Att planera för ett fungerande vardagsliv för alla människor i kommunen, med vetskap om befintliga skillnader i förutsättningar för olika grupper, är en viktig utgångspunkt för Nyköpings fortsatta utveckling.

Utmaning - Växa med befintliga kvalitéter

Nyköping har en lång historia som skapat kvaliteter som behöver tas om hand i den fortsatta utbyggnaden i kommunen. För att göra det behöver vi bevara och utveckla stadens identitet och karaktär, som grundar sig i stadskärnans avtryck från tidigare epoker i kombination med Nyköpings läge, samt i tillräcklig omfattning bevara, förvalta och förbättra oexploaterade områden och rekreationsområden samtidigt som hänsyn tas till behov av trygga, säkra miljöer.

Utmaning - Välutbyggd samhällsservice

Den växande befolkningen i kombination med förändringar i åldersstrukturen med större andel äldre och yngre har lett till ett ökat behov av mark för lokaler och anläggningar för samhällsservice som kan fungera som samlingsplatser och är flexibla vad gäller användning. Samtidigt kommer digitaliseringen att möjliggöra alternativa lösningar. För att göra det behöver vi planera och avsätta mark för privata och offentliga inrättningar som samlingsplatser i kollektivtrafiknära lägen samt säkerställa den digitala utbyggnaden i kommunen.

Vi behöver även se till att det finns ett hållbart transportsystem som är tillgängligt för alla och särskilt prioritera de med störst behov, som funktionsvarierade, äldre och barn.

Utmaning - Bra företagsklimat

För att skapa tillväxt och möta behovet av arbete till en växande befolkning krävs ett bra företagsklimat. En större befolkning innebär också ökad konkurrens om mark särskilt i centralorten. När företagsmark omvandlas till blandstad krävs beredskap för att behålla och utveckla verksamheterna. För att klara detta behöver kommunen planera för blandad bostads- och verksamhetsbebyggelse, avsätta nya verksamhetsområden och vara tydlig med prioriteringar av verksamhetsområdenas inriktningar så att klusterbildning blir möjlig. Likaså måste transporter och kommunikationer effektiviseras. För att klara kompetensförsörjningen behöver kommunen erbjuda attraktiva livsmiljöer som attraherar målgrupper i arbetsför ålder.