Meny

Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer för luft, vatten och buller är framtagna i syfte att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. Bestämmelserna om Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalken och baseras huvudsakligen på krav i EU-direktiv.

Miljökvalitetsnormer finns för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller och gäller i hela landet. Om miljökvalitetsnormer inte uppfylls kan det behöva upprättas åtgärdsprogram för att komma tillrätta med problemen. För alla miljökvalitetsnormer fastställs en tidpunkt då de ska vara uppfyllda.

Miljökvalitetsnormer för luft

Med utomhusluft avses all utomhusluft med undantag för arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik.

Miljökvalitetsnormerna omfattar koncentrationen av partiklar (med partikelstorlek PM2,5 och PM10) i luften samt koncentrationen av följande ämnen: Bens(a)-pyren, arsenik, kadmium, nickel, bly, kvävedioxider, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon och bensen.

Alla kommuner är skyldiga att kontrollera att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft följs inom kommunen. Kommuner måste även ta hänsyn till normerna vid sin planläggning. Särskilt viktigt är att utreda nya planer som kan medföra en ökad täthet av bilar, mer koncentrerade utsläpp och sämre luftgenomströmning, då det kan medföra förhöjda halter av luftföroreningar. Nya verksamheter som leder till att normerna överskrids får inte etableras.
Ur ett hälsoperspektiv bör lägre haltnivåer än de juridiskt bindande miljökvalitetsnormerna eftersträvas och riksdagen har därför beslutat om det nationella miljökvalitetsmålet frisk luft.

I Nyköpings kommun sker kontrollen genom samverkan med andra kommuner i Östra Sveriges luftvårdsförbund. I kommunen finns de högsta halterna av luftföroreningar längs E4:ans sträckning samt i Nyköpings tätort. Undantaget är marknära ozon, där halterna generellt är högre på landsbygden än i tätorten.

Enligt genomförda modellberäkningar och objektiv skattning av luftkvaliteten skedde inga överskridanden av miljökvalitetsnormerna för luft i Nyköpings kommun under 2018. Bevakningen visar dessutom att mängden luftföroreningar i många fall minskar.

Möjliga åtgärder för förbättrad luftkvalitet

Exempel på praktiska åtgärder som kan genomföras i den fysiska planeringen för att förbättra luftkvaliteten är att planera för en ökad gång- och cykeltrafik samt att undvika slutna gaturum längs utsatta gatustråk.

Miljökvalitetsnormer för vatten

Miljökvalitetsnormer för vatten inrättades år 2009. För att se till att miljökvalitetsnormerna uppfylls har vattenmyndigheterna beslutat om ett åtgärdsprogram för kommuner och myndigheter. Planering och exploatering får inte leda till att försämrad vattenkvalitet enligt vattendirektivet.

Utgångspunkten för arbetet med förvaltning av vatten är avrinningsområden och vattnets naturliga väg i landskapet. Det är inte de administrativa gränserna mellan kommuner och län som är viktiga. Förvaltning av miljökvalitetsnormerna är därmed en mellankommunal fråga. I arbetet ska vattenresurserna betraktas både som ett naturvärde och som en social och ekonomisk resurs.

Nyköpings kommun ingår i Norra Östersjöns vattendistrikt med länsstyrelsen i Västmanland som vattenmyndighet och Södra Östersjöns vattendistrikt med länsstyrelsen i Kalmar län som vattenmyndighet.

Ekologisk status idag

Nyköpings kommun har många vattendrag och sjöar med varierande ekologisk status. Av vattendragen har 29 måttlig, fyra otillfredsställande och en dålig ekologisk status. Av sjöarna har 8 god, 8 måttlig, 3 otillfredsställande och 5 dålig ekologisk status. Av kustvattnet har 11 måttlig och 7 otillfredsställande ekologisk status. Detta då de har betydande påverkan av näringsämnen.

Miljökvalitetsnormen god ekologisk status ska nås till 2021 för de flesta sjöar och vattendrag utom för dem som har tidsfrist till 2027.
Miljökvalitetsnormen god ekologisk status ska uppnås 2027 för allt kustvatten. God ekologisk status med avseende på näringsämnen (eller biologiska kvalitetsfaktorer som indikerar näringsämnespåverkan) kan nämligen inte uppnås till 2021 på grund av att över 60 procent av den totala tillförseln av näringsämnen kommer från utsjön.

Läs mer om status för enskilda vattenförekomster i Nyköping på webbplatsen Vatteninformationssystem Sverige. 

Kemisk status idag

Samtliga ytvatten i Nyköpings kommun uppnår inte god kemisk status. Gränsvärden för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) överskrids i alla Sveriges ytvattenförekomster på grund av nedfall från luften. Detta medför att samtliga ytvatten i Sverige klassificeras till Uppnår inte god kemisk status med avseende på kvicksilver och PBDE.

Om man bortser från kvicksilver och PBDE uppnår en del ytvatten god status. För en del kustvatten överskrids gränsvärdena för tributyltennföreningar som orsakats av båtbottenfärger. Den kemiska statusen för grundvatten är god för alla förekomster utom en.
God kemisk status ska uppnås för alla vatten, vattendrag och grundvattenförekomster.

Två av grundvattenförekomsterna; Larslundsmalmen och Rogstafältet har tidsfrist till 2027 för bekämpningsmedel, varav Larslundsmalmen också har tidsfrist till 2027 för trikloreten och tetrakloreten.

Läs mer om status för enskilda vattenförekomster i Nyköping på webbplatsen Vatteninformationssystem Sverige

Möjliga åtgärder för förbättrad vattenkvalitet

De praktiska åtgärderna som genomförs i vattnet eller vattenmiljön har sin utgångspunkt i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Många åtgärder för att skydda vattnet görs redan idag. Det är viktigt att rätt åtgärd genomförs på rätt plats.

Exempel på praktiska åtgärder som kan genomföras i fysisk planering för att få bättre kvalitet på vattnet är att avsätta mark för hållbar dagvattenhantering och prioritera utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp.

Vattnen ska bevaras, förbättras och återställas för att de ska nå eller bibehålla god status. Konstgjorda och kraftigt modifierade vatten ska bevaras och förbättras för att nå god potential.

Miljökvalitetsnormer för buller

I dagens samhälle är buller ett stort miljö- och hälsoproblem. Med buller menas oönskat ljud som är störande och i vissa fall skadligt för hälsan. Buller kan komma från biltrafik, järnväg, flyg, industrier och andra verksamheter. Buller påverkar människors hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Studier visar att en längre tids exponering för höga bullernivåer har negativa effekter på hälsan och därmed också för samhället.

I den fysiska planeringen är det viktigt att bevaka att bullernivåer blir godtagbara vid till exempel nybyggnationer och anläggning av nya transportstråk. Miljökvalitetsnormen för buller är uttryckt som en målsättningsnorm.

I Nyköpings kommun är de största bullerkällorna vägtrafik på E4, de större länsvägarna, järnvägen och Stockholm Skavsta flygplats. Inom flera områden överskrids riktvärdena för trafikbuller.

Möjliga åtgärder för förbättrad ljudmiljö

Exempel på praktiska åtgärder som kan genomföras i den fysiska planeringen för att förbättra ljudmiljön är att låta trafikplaneringen utgå från genomförda bullerkartläggningar, anpassa trafikflöden från tung trafik samt planera för en ökad gång- och cykeltrafik i städer och tätorter.
Om buller från statliga vägar och järnvägar överskrider antagna riktvärden har Trafikverket skyldighet att vidta ljuddämpande åtgärder.

Gå direkt till kartan

Lämna synpunkter

Samrådet pågick 12 mars - 26 juni 2020.