Det övergripande syftet med översiktsplanen är att genom god mark- och vattenanvändning bidra till en långsiktig hållbar utveckling utifrån både ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Där ekologisk hållbarhet sätter ramarna, social hållbarhet är grunden för ett jämlikt, jämställt och rättvist hållbart samhälle och ekonomisk hållbarhet är ett medel för att uppnå ekologisk och social hållbarhet utan att påverka dem negativt.

Definition av hållbar utveckling

Begreppet hållbarhet kan betyda många olika saker i olika sammanhang och för olika personer. Enligt Brundtland-kommissionens rapport Vår gemensamma framtid är definitionen av hållbarhet en utveckling som ”tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”.

Den fysiska planeringen skapar grundläggande förutsättningar för en hållbar utveckling. Rumslig hållbarhet innebär att ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer fysiskt samordnas till en helhet genom den bebyggda miljön, och att livsmiljöer utformas så att invånarna har möjlighet till en hållbar livsstil. I Nyköpings kommuns översiktsplan definieras hållbarhet enligt nedanstående beskrivning:

Ekologisk hållbarhet

Ekologisk hållbarhet handlar om jordens ekosystem och att långsiktigt behålla dess önskade funktioner, till exempel produktion av mat och energi, tillhandahållande av rent vatten, klimatreglering och rekreation. Vår användning av naturresurser och energi måste anpassas efter naturens villkor för att långsiktigt bevara de ekosystemstjänster som naturen erbjuder.

För Nyköpings översiktsplan innebär ekologisk hållbarhet:

• Att långsiktigt bevara och förstärka våra naturresurser och ekosystemens produktionsförmåga
• En planering av mark och vatten som säkerställer robusta ekosystem och kretsloppsanpassade samhällssystem
• Långsiktig klimatanpassning och planering för begränsad klimatpåverkan
• En hållbar mark- och vattenanvändning som utvecklar och bevarar biologisk mångfald och särskilt värdefulla miljöer
• Att minska påverkan på naturen och människans hälsa till en hållbar nivå

Social hållbarhet

Social hållbarhet handlar om människans förutsättningar till en tillfredställande livsmiljö och livskvalitet oavsett funktionsförmåga, socioekonomiska förutsättningar, ålder, kön, identitet och bakgrund. Det handlar om människans förutsättningar till ett gott liv och god hälsa där grundläggande behov är uppfyllda nu och för framtiden utan orättfärdiga skillnader. Social hållbarhet innebär att värna om sociala värden såsom trygghet, tillit, delaktighet, integration och jämlikhet som är centralt för att människor ska kunna leva och verka i kommunen. Det innebär därmed att systematiskt beakta och ta hänsyn till vilka konsekvenser mark- och vattenanvändning får för människan utifrån jämlikhets-, jämställdhets- samt barnperspektiv.

För Nyköpings översiktsplan innebär social hållbarhet:

• Att arbeta för en socialt hållbar samhällsutveckling genom att aktivt prioritera alternativ som kan minska sociala skillnader och främja jämlikhet och jämställdhet både mellan grupper och geografiskt.
• Att planera för en växande befolkning som ges likvärdiga förutsättningar till ett gott liv där sambanden mellan stadsdelar samt stad och landsbygd förstärks, sociala skillnader minskar och samhörigheten ökar
• Att alla invånare, vuxna som barn, ges möjlighet till delaktighet och inflytande över planering och utformning av sin boende- och närmiljö, och att deras perspektiv tas tillvara
• En planering som präglas av en varierad och attraktiv bebyggd miljö som gynnar den sociala mångfalden och den levande kommunen där människor i olika livsskeden och med olika bakgrund kan mötas och känna trygghet
• Att planera för miljöer med unik identitet genom att utgå från kulturvärden som en resurs i utvecklingen av stad och landsbygd och där identitetsskapande värden beaktas, tillvaratas och utvecklas
• Att i planeringen skapa förutsättningar för en god hälsa och välbefinnande genom att bevara och utveckla tillgången till natur- och rekreationsmiljöer samt säkerställa goda gång- och cykelmöjligheter till viktiga målpunkter
• Att stärka barn och ungas förutsättningar för en trygg uppväxt och stimulerande utveckling i såväl närområde som i det offentliga rummet.

Ekonomisk hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med och effektivt ta till vara på mänskliga och materiella resurser. Ekonomisk hållbarhet innebär att med respekt för ekologiska och sociala värden säkerställa att den planerade mark- och vattenanvändningen främjar ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. En ekonomisk hållbar utveckling är ett verktyg för att uppnå ekologisk och social hållbarhet.

För Nyköpings översiktsplan innebär ekonomisk hållbarhet:

• En hållbar mark- och vattenanvändning med god tillgång till attraktiva boendemiljöer, verksamhetsområden samt produktiv jordbruks- och skogsmark
• Välfungerande kommunikationer inom kommunen samt för pendling till närliggande kommuner och regioner
• En planering som skapar goda förutsättningar för företagande och främjar invånarnas möjlighet att utvecklas och försörja sig
• En planering som minskar kommunala driftkostnader och behovet av kommunala investeringar

Globala mål

De globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 är de viktigaste vägledande målen för översiktsplanen. Ett urval av andra viktiga mål redovisas nedan. Översiktsplanens övergripande utvecklingsstrategier, målbilder, tematiska strategier och ställningstaganden samt förslag till mark- och vattenanvändning ska bidra till att uppfylla dessa mål.

Agenda 2030 och Nyköpings kommun

FN:s globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, består av 17 globala mål och tillhörande delmål som syftar till att uppfylla och balansera de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekologiska, sociala och ekonomiska.

Källa: https://v-a.se/paverkan-och-utvecklingsarbete/bloom/hallbar-utveckling/

De 17 globala målen är därför integrerade, sammanlänkade och odelbara. Läs mer om de globala målen. Agenda 2030 är en vision och en önskvärd utveckling av samhället som översiktsplanen konkretiserar på lokal nivå. Agenda 2030 har varit vägledande för Nyköpings översiktsplan 2040 både i innehåll, för prioriteringar mellan olika allmänna intressen och mark- och vattenanvändning samt i processen.

Nyköpings översiktsplan ska bidra till måluppfyllelsen av samtliga mål. Dock har vi i översiktsplanen valt att prioritera ett antal av de globala hållbarhetsmålen utifrån just våra förutsättningar, utmaningar och möjligheter samt vad översiktsplanen faktiskt kan påverka genom fysisk planering av mark- och vatten.

Nyköpings kommun har utifrån sitt ansvarsområde samt läge och geografi, ett särskilt ansvar för att främja målen:

2. ”Ingen hunger”
3. ”Hälsa och välbefinnande”
5. ”Jämställdhet”
6. ”Rent vatten och sanitet”
7. ”Tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi”
8. ”Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt”
9. ”Hållbar industri, innovationer och infrastruktur”
10. ”Minskad ojämlikhet”
11. ”Hållbara städer och samhällen”
12. ”Hållbar konsumtion och produktion”
13. ”Bekämpa klimatförändringarna”
14. ”Hav och marina resurser”
15. ”Ekosystem och biologisk mångfald”
16. "Fredliga och inkluderande samhällen"

Nyköpings kommun har till exempel med sina stora arealer åkermark ett ansvar för hållbara konsumtions- och produktionsmönster, och för att säkra en hållbar livsmedelsförsörjning. Kommunen har också ett stort ansvar att bidra till att bekämpa klimatförändringarna genom att tillsammans med andra aktörer möjliggöra en omställning till mer hållbara person- och godstransporter. Det är en särskilt stor utmaning då kommunen är stor till ytan och det finns flera tätorter och landsbygd i kommunen. Nyköpings kommun har dessutom med sin i stora delar orörda skärgård ett särskilt ansvar vad gäller att skydda och ta till vara på hav och marina resurser.

I översiktsplanens temakapitel kan du läsa mer om hur planen bidrar till de globala målen.

Barnkonventionen

Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter och är numera svensk lag.

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet. Det finns fyra grundläggande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn.

• Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
• Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
• Alla barn har rätt till liv och utveckling.
• Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Andra rättighetsartiklar som är aktuella för den fysiska planeringen är:

• Alla barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som gör det möjligt för dem att delta aktivt i samhället.
• Barns rätt till trygghet och att utvecklas fysiskt, psykiskt, moraliskt och socialt.
• Barns rätt till lek, vila och fritid.

För översiktsplanen innebär barnkonventionen bland annat att barn ska involveras i dialogprocessen och att barnets bästa alltid tidigt ska utredas tidigt inför åtgärder och beslut som medför förändring eller utveckling som rör eller påverkar barn direkt eller indirekt.

För barn är närmiljön och möjligheten att på egen hand ta sig mellan olika målpunkter, möjliggöra lek, trygghet och överblickbarhet några av flera viktiga aspekter som beaktas i översiktsplanearbetet. Läs mer om barnkonventionen.

Nationella mål

Miljömål

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Sveriges miljömål beskriver mer detaljerat vilka utmaningar som finns på den nationella nivån när det gäller miljöfrågorna inom Agenda 2030.

Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till.

Nyköpings översiktsplan har en stark koppling till alla miljömål förutom målen som rör storslagen fjällmiljö och skyddande ozonskikt. Läs mer om de nationella målen.

De nationella miljömålens koppling till Agenda 2030 och de globala målen för hållbarhet.

Klimatmål

Sveriges klimatpolitiska ramverk består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Förutom nationella klimatmål, har Sverige även åtagit sig att leva upp till internationella klimatåtaganden som ett av EU:s medlemsländer.

Det långsiktiga klimatmålet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Klimatmålen innehåller även delmål inom olika sektorer som transporter och energianvändning

• Senast 2045 ska Sverige ha nettonollutsläpp jämfört med 1990, varav minst 85 procent av reduktionen av utsläpp ska ske i Sverige
• Utsläppen av växthusgaser ska vara 63 procent lägre 2030 jämfört med 1990 (gäller verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter)
• Utsläppen för inrikes transporter exklusive inrikes flyg ska vara 70 procent lägre år 2030 jämfört med 2010
• Energianvändningen ska vara 50 procent effektivare 2030 jämfört med 2005 (genom minskad energiintensitet)
• Elproduktionen ska år 2040 vara 100 procent förnybar (men det är inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft)

Läs mer om Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk.

Folkhälsopolitiska mål

Det övergripande målet för folkhälsopolitiken har ett tydligt fokus på jämlik hälsa. Målet är att folkhälsopolitiken ska skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Det övergripande målet har konkretiserats i åtta målområden som syftar till att tydliggöra de viktigaste faktorerna som påverkar vår hälsa och inriktningen på det arbete som främjar en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. De flesta målområden bedöms vara relevanta för Nyköpings översiktsplan som t.ex. att säkerställa att alla människor har tillgång till en god bostad i ett område som ger samhälleliga förutsättningar för social gemenskap, och att arbeta för en ökad tillgänglighet till hälsofrämjande miljöer och aktiviteter.

Läs mer om de folkhälsopolitiska målen.

Jämställdhetspolitiska mål

Sveriges övergripande jämställdhetspolitiska mål är att kvinnor och män, flickor och pojkar ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Till det övergripande nationella jämställdhetspolitiska målet finns sex delmål, av vilka följande har särskild bäring på Nyköpings översiktsplan:

• En jämn fördelning av makt och inflytande
• Ekonomisk jämställdhet
• Jämställd utbildning
• Jämställd hälsa
• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

För Nyköpings översiktsplan innebär det att i planeringsarbetet ta hänsyn till de osakliga skillnader som finns i människors livsvillkor och förutsättningar utifrån kön och arbeta för att jämna ut dessa.

Läs mer om de jämställdhetspolitiska målen.

Friluftsmål

Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Det övergripande målet har konkretiserats i tio friluftsmål och flera av dessa mål beskriver viktiga aspekter i översiktsplanen.

Friluftslivsmålen handlar framförallt om att utveckla och bedriva åtgärder så att förutsättningarna för friluftslivsutövandet förbättras, till exempel att säkerställa alla människor ska ha möjlighet att vistas i och njuta av natur- och kulturlandskapet samt värna om tillgången till attraktiv natur i och i närheten av tätorter.

Läs mer om friluftsmålen.

Regionala mål

Sörmlandsstrategin

Sörmlandsstrategin är en regional utvecklingsstrategi för regionen, som också har bäring på kommunens översiktsplan. Följande utvecklingsinriktningar är prioriterade för det regionala utvecklingsarbetet:

• En växande arbetsmarknad, där efterfrågan på kompetens och utbud av arbetskraft med olika utbildningsbakgrunder och erfarenheter kan mötas.
• En växande befolkning, där bostadsmarknaden fungerar och utbudet av bostäder möter efterfrågan.

Kommunala mål

Bostadförsörjningsstrategi

Det övergripande målet för bostadsförsörjningsstrategin är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Bostadsförsörjningen ska ske utifrån ett hållbarhetsperspektiv där ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter vägs samman. Relevanta strategiska mål och delmål är:

För Nybyggnation:

• Antalet färdigställda bostäder ska vara minst 312 per år.
• Nybyggnation ska ske i hela kommunen. Initiativ som långsiktigt stärker omkringliggande bebyggelseområden och servicefunktioner bör gynnas.
• Blandade upplåtelseformer och blandad markanvändning ska eftersträvas. Vid förtätning ska underrepresenterade upplåtelseformer ha företräde. Bostadsområden ska integreras med handel, kontor, kommunal service och ickestörande verksamheter för att öka tryggheten och möjligheten till möten mellan människor.
• Kommunen är positiv till och ska gynna en utveckling av bostäder, verksamheter och initiativ som stärker och gynnar en fortsatt hållbar utveckling utanför centralorten.
  För Utveckling av bostadsbeståndet
• Eftersträva ett varierat och funktionellt bostadsbestånd där människor trivs och mår bra.
• Väl fungerande lokala flyttkedjor för att motverka inlåsningseffekter till följd av bostadsbristen,
• Öka attraktiviteten och tryggheten i de stadsdelar som har ett lågt socialt hållbarhetsindex.

Övriga kommunala mål

Översiktsplanen tar också hänsyn till relevanta mål i andra antagna styrdokument. Läs mer i kapitlet Om översiktsplanen.