Meny

Hållbarhetsbedömning

Nyköpings kommun har bedömt att genomförandet av översiktsplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Enligt 6 kap. 3 § miljöbalken ska en kommun som upprättar eller ändrar en plan göra en strategisk miljöbedömning om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Strategisk miljöbedömning är en process som genomförs med syftet att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Förutom de miljömässiga konsekvenserna har Nyköpings kommun dessutom valt att bedöma konsekvenserna för social och ekonomisk hållbarhet och benämns därför hållbarhetsbedömning.

Vad är en hållbarhetsbedömning?

Genomförandet av en översiktsplan kan enligt 2 § Miljöbedömningsförordningen (2017:966) antas medföra betydande miljöpåverkan på grund av dess geografiska utbredning samt att den ger möjlighet till sådana verksamheter eller åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och ska därför miljöbedömas enligt 6 kap. 3 § miljöbalken.

Miljöbedömningen innehåller flera steg. Som ett steg i arbetet med strategisk miljöbedömning av planen upprättas en skriftlig redogörelse, en så kallad miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. 11 - 19 §§ miljöbalken. Det är i MKB:n som miljöeffekter identifieras, beskrivs och bedöms. Den lagstyrda MKB:n ingår som en del i översiktsplanens hållbarhetsbedömning, som förutom de formella kraven även gör en bedömning av planen i ett bredare hållbarhetsperspektiv.

Att beskriva konsekvenserna av alla detaljer i en översiktsplan är inte möjligt. Hållbarhetsbedömningen innehåller därför de uppgifter som är rimliga med hänsyn till planens innehåll och detaljeringsgrad. Miljökonsekvensbeskrivningen har avgränsats till några viktiga huvuddrag i översiktsplanen och hållbarhetsbedömningen beskriver konsekvenser av dessa huvuddrag.

Hållbarhetsbedömningens syfte

Den fysiska planeringen skapar grundläggande förutsättningar för en hållbar utveckling och innebär att ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer fysiskt samordnas till en helhet genom den bebyggda miljön. Livsmiljöer vars utformning ger invånarna möjlighet till en hållbar livsstil är en viktig rumslig faktor.

Syftet med en miljöbedömning enligt miljöbalken är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna av en planerad markanvändning och dess inverkan på miljö, hälsa och hushållning med naturresurser.

Genom att identifiera och belysa konflikter mellan olika intressen, föreslå åtgärder som begränsar negativa effekter och konsekvenser och integrera dessa i översiktsplanens process kan det övergripande syftet med miljöbedömning uppnås. Miljökonsekvensbeskrivningen ger även möjlighet för allmänheten och andra att ge synpunkter på MKB:n och förslaget till översiktsplan så att dessa kan tas hänsyn till innan översiktsplanen antas.

Utöver miljökonsekvensbeskrivningen innehåller även hållbarhetsbedömningen en social hållbarhetsbedömning samt en ekonomisk hållbarhetsbedömning. De tre hållbarhetsperspektiven skapar en mer holistisk förståelse av hur olika utvecklingar kan komma att påverka kommunen som helhet än vad en miljöbedömning vanligtvis gör.

Den ekologiska hållbarhetsbedömningen fokuseras främst på naturmiljö, mark, vatten och klimatpåverkan. Den sociala hållbarhetsbedömningen handlar till stor del om välbefinnande, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet. Den ekonomiska hållbarhetsbedömningen utgår ifrån en långsiktig resurshushållning och inkluderas i hållbarhetsbedömningen då den är en väsentlig del i att kunna göra väl avvägda och övergripande bedömningar.

Den ekonomiska hållbarhetsdimensionen, i kombination med ekologisk samt social hållbarhetsbedömningen, möjliggör för en långsiktigt hållbar utveckling.

Sammanfattning av hållbarhetsbedömningen

I hållbarhetbedömningen har en bedömningsskala använts, där positiva konsekvenser för en hållbarhetsaspekt har tilldelats ett positivt värde (+1 eller +2) och negativa konsekvenser, har tilldelats ett negativt värde (-1 och -2). För vissa hållbarhetsaspekter har bedömningen gjorts att alternativen innebär neutrala konsekvenser (0), vilket innebär att miljöpåverkan av alternativen år 2040 motsvarar den miljöpåverkan som är idag.

För respektive aspekt har gjorts en bedömning av dels risk för negativa konsekvenser och dels potential till positiva konsekvenser. Avståndet mellan risken och potentialen visar att utfallet är beroende av hur planens intentioner genomförs. Finns det en stor potential men samtidigt en stor risk ökar vikten av att styra genomförandet av planen.

Planförslaget, det vill säga det nuvarande samrådsförslaget av Nyköping 2040, indikerar sammantaget en potential till betydligt större positiva konsekvenser i jämförelse med nollalternativet, dvs nuvarande översiktsplan. Risken för negativa konsekvenser är dessutom avsevärt mindre, i jämförelse med nollalternativet. Störst positiv skillnad är det för de ekologiska aspekterna, särskilt naturmiljö, mark och vatten samt klimatpåverkan.

För planförslaget är det generellt ett större avstånd mellan risk och potential än för nollalternativet. Planförslaget visar på en relativt stor skillnad mellan de potentiella positiva konsekvenserna och risken för negativa konsekvenser för samtliga av de tre hållbarhetsaspekterna. Även här är det störst skillnad för de ekologiska aspekterna, särskilt naturmiljö, klimatpåverkan samt landskapsbild och kulturmiljö. Att det är stor skillnad mellan planförslagets mest positiva och negativa konsekvenser indikerar på att ett efterlevande av planen är viktig Nyköpings kommuns hållbara utveckling.

Framtidsbilden och nollalternativet pekar åt liknande riktning men nollalternativet visar på ett färre antal potentiella positiva konsekvenser än framtidsbilden. En förklaring till varför diagrammen pekar i samma riktning beror på att principerna i det nya planförslaget ursprungligen kommer från den översiktsplan som antogs 2013. Detta kan ses som en positiv aspekt då det visar på en långsiktighet i kommunens planering.

Läs hela Hållbarhetsbedömningen.

Gå direkt till kartan

Lämna synpunkter

Samrådet pågick 12 mars - 26 juni 2020.