Strategisk miljöbedömning är en process som genomförs med syftet att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Förutom de miljömässiga konsekvenserna har Nyköpings kommun dessutom valt att bedöma konsekvenserna för social och ekonomisk hållbarhet och benämns därför hållbarhetsbedömning.

Vad är en hållbarhetsbedömning?

Genomförandet av en översiktsplan kan enligt 2 § Miljöbedömningsförordningen (2017:966) antas medföra betydande miljöpåverkan på grund av dess geografiska utbredning samt att den ger möjlighet till sådana verksamheter eller åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och ska därför miljöbedömas enligt 6 kap. 3 § miljöbalken.

Miljöbedömningen innehåller flera steg. Som ett steg i arbetet med strategisk miljöbedömning av planen upprättas en skriftlig redogörelse, en så kallad miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. 11 - 19 §§ miljöbalken. Det är i MKB:n som miljöeffekter identifieras, beskrivs och bedöms. Den lagstyrda MKB:n ingår som en del i översiktsplanens hållbarhetsbedömning, som förutom de formella kraven även gör en bedömning av planen i ett bredare hållbarhetsperspektiv.

Att beskriva konsekvenserna av alla detaljer i en översiktsplan är inte möjligt. Hållbarhetsbedömningen innehåller därför de uppgifter som är rimliga med hänsyn till planens innehåll och detaljeringsgrad.

Miljökonsekvensbeskrivningen har avgränsats till några viktiga huvuddrag i översiktsplanen och hållbarhetsbedömningen beskriver konsekvenser av dessa huvuddrag.

I den särskilda sammanställningen redovisar kommunen:

1. hur miljöaspekterna har integrerats i planen,
2. hur miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter från samråd har beaktats,
3. skälen till att planen har antagits i stället för de alternativ som varit föremål för överväganden, och
4. de åtgärder som avses att vidtas för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför. 

Hållbarhetsbedömningens syfte

Den fysiska planeringen skapar grundläggande förutsättningar för en hållbar utveckling och innebär att ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer fysiskt samordnas till en helhet genom den bebyggda miljön. Livsmiljöer vars utformning ger invånarna möjlighet till en hållbar livsstil är en viktig rumslig faktor.

Syftet med en miljöbedömning enligt miljöbalken är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna av en planerad markanvändning och dess inverkan på miljö, hälsa och hushållning med naturresurser.

Genom att identifiera och belysa konflikter mellan olika intressen, föreslå åtgärder som begränsar negativa effekter och konsekvenser och integrera dessa i översiktsplanens process kan det övergripande syftet med miljöbedömning uppnås. Miljökonsekvensbeskrivningen ger även möjlighet för allmänheten och andra att ge synpunkter på MKB:n och förslaget till översiktsplan så att dessa kan tas hänsyn till innan översiktsplanen antas.

Utöver miljökonsekvensbeskrivningen innehåller även hållbarhetsbedömningen en social hållbarhetsbedömning samt en ekonomisk hållbarhetsbedömning. De tre hållbarhetsperspektiven skapar en mer holistisk förståelse av hur olika utvecklingar kan komma att påverka kommunen som helhet än vad en miljöbedömning vanligtvis gör.

Den ekologiska hållbarhetsbedömningen fokuseras främst på klimatpåverkan, naturmiljö och mark- och vatten. Den sociala hållbarhetsbedömningen handlar till om landskapsbild och kulturmiljö, identitet, folkhälsa, tillit, vardagsliv samt risk och säkerhet. Den ekonomiska hållbarhetsbedömningen utgår ifrån en långsiktig resurshushållning och handlar om lokal och regional ekonomi, service, näringsliv och besöksnäring, arbetstillfällen, klimatanpassning och översvämningsrisk samt areella näringar och resurshållning. Den inkluderas i hållbarhetsbedömningen då den är en väsentlig del i att kunna göra väl avvägda och övergripande bedömningar.

Den ekonomiska hållbarhetsdimensionen, i kombination med ekologisk samt social hållbarhetsbedömningen, möjliggör för en långsiktigt hållbar utveckling.

Sammanfattning av hållbarhetsbedömningen

Uppdraget har genomförts av SWECO som oberoende part. Bedömningarna har gjorts för granskningsförslaget och för ett nollalternativ som utgår från den tidigare gällande planen från 2013 med fördjupningar. Hållbarhetsbedömningen utgår från full utbyggnad år 2040.
Bedömningen redovisar dels hur stor chans det är att en hållbar utveckling uppnås genom förslaget, förslagets potential. Den redovisar också hur stor risk det är att hållbar utveckling inte uppnås, förslagets bedömda risk. I bedömningen har en bedömningsskala använts från potential för att ge stora positiva konsekvenser till en bedömd risk för att ge stora negativa konsekvenser. Avståndet mellan risk (Röd linje) och potential (Grön linje) visar att utfallet är beroende av hur planförslaget faktiskt används i kommunens fortsatta utveckling. I figur 1 och 2 redovisas resultaten av bedömningarna för granskningsförslaget och nollalternativet.

Figur 1. Värderos som sammanfattar konsekvenserna av planförslaget avseende ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Figur 2. Värderos som sammanfattar konsekvenserna av nollalternativet avseende ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Skillnaden jämfört med om Nyköpings kommun istället följer den tidigare översiktsplanen från 2013 är avsevärd. Planförslaget innebär sammantaget en potential till betydligt större positiva konsekvenser än nollalternativet. Dessutom är risken för negativa konsekvenser mindre. Störst skillnad mellan planförslaget och nollalternativet är det för de ekologiska aspekterna där bedömningen för naturmiljö, mark och vatten och klimatpåverkan har höjts två steg i bedömningsskalan. För de sociala aspekterna är det störst skillnad för aspekten vardagsliv som också höjts två steg. För den ekonomiska hållbarheten har alla aspekterna höjts ett steg i bedömningen. För samtliga aspekter har det skett en förflyttning av potentialen för positiva konsekvenser. För drygt två tredjedelar av aspekterna har risken för negativa konsekvenser förbättras.

Hållbarhetsbedömningen har tidigare gjorts för samrådsförslaget. Efter samrådet har planen tydliggjorts avseende flera hållbarhetsaspekter vilket lett till att fler positiva konsekvenser bedöms uppstå, men även att risknivån inom flera aspekter minskats.

Hållbarhetsbedömningen av planförslaget visar ett stort avstånd mellan risken och potentialen för de flesta hållbarhetsaspekter, vilket visar på att det finns stora möjligheter att påverka utfallet av scenariot vid genomförandet av planen samt ett stort behov av att styra planutformningen. Skillnaden mellan risk och potential är större för planförslaget än för nollalternativet, något som beror på att planförslaget innebär en större potential till positiva konsekvenser. Om åtgärderna som föreslås i kapitel 8 av hållbarhetsbedömningen genomförs kommer det troligen bidra till fler positiva konsekvenser och minska risken för negativa konsekvenser. För att säkerställa kommunens framtida (hållbara) utveckling ytterligare bedöms översiktsplanen behöva kompletteras med strategier för och uppföljning av genomförandet av planens ambitioner.

Ett genomförande enligt planförslaget innebär att kommunens invånarantal kommer att ha möjlighet att växa enligt kommunens tillväxtmål. Markbehovet per invånare kommer att minska i jämförelse med idag och förutsättningarna för kommuninvånarna att resa mer hållbart och med mindre klimatpåverkan kommer att förbättras. Ur ett kommunalekonomiskt perspektiv så kommer redan gjorda investeringar i t.ex. skola, VA och transportinfrastruktur att kunna utnyttjas mer effektivt, samtidigt som det kommer att finnas behov av nya investeringar för att möta utvecklingen.

Planförslaget har potential till att bidra till förbättringar för miljökvalitetsnormerna för buller, luft- och vattenkvaliteten jämfört med nollalternativet. För nollalternativet bedöms det finnas risk för att MKN inte uppnås då det saknades plan för styrning mot att nå MKN.
Planförslaget innebär att flera av miljökvalitetsmålen och globala hållbarhetsmålen främjas. För resterande mål som berörs bedöms planförslaget innebära både ett främjande och motverkande i förhållande till målen.

I huvudsak pekar hållbarhetsbedömningen av planförslaget och nollalternativet i samma riktning. Detta kan ses som en positiv aspekt då det visar på att Nyköpings kommun har en långsiktighet i kommunens planering. Nollalternativet visar dock på ett färre antal potentiella positiva konsekvenser än planförslaget.

Läs hela Hållbarhetsbedömningen.