Vi vill att alla barn och vuxna inom våra verksamheter känner sig välkomna och trygga. 

Det finns rutiner och planer för att säkerställa att verksamheten arbetar löpande med frågor som kränkande behandling, mobbing och trakasserier. Skolan ska se till att elever inte kränker eller trakasserar varandra. Om det händer, måste skolan undersöka saken och snabbt sätta stopp för det.

Du kan anmäla mobbing eller trakasserier via skolan eller här på vår webbsida.

Varje skola arbetar fram en egen likabehandlingplan utifrån den egna verksamhetens förutsättningar. 

Nyköpings kommun har tecknat en olycksfallsförsäkring för barn, elever, ungdomar och andra grupper inskrivna i kommunens verksamheter.

Trygghetsteam

Skolan har ett trygghetsteam. De arbetar aktivt för att du som elev ska uppleva trygghet, trivsel och glädje på vår skola. Trygghetsarbetet skapas tillsammans med elever, vuxna och hemmet. Tillsammans arbetar vi för - elevens bästa skoldag varje dag. 

Har ni frågor, funderingar eller känner oro för ert barn är ni välkomna att kontakta Sergio Guillén som är ansvarig för trygghetsteamet.

Värdegrundsarbete

På skolan har vi skapat en helhetssyn kring värdegrundsarbete genom vårt arbete med skolans gemensamma värdegrundstrappor. Den stora vinsten med detta arbete är ökad medvetenhet. Här får eleverna syn på sitt agerande och lär känna sig själva. De får verktyg för att nå de värdegrundande målen i läroplanen. Det är ett positivt arbete som omfattar hela vår skola. Titta gärna på presentationen av detta arbete på skolan blogg.

Plan mot kränkande behandling, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier

Syfte

Alla barn och elever har lika rättigheter. I vårt arbete med Plan mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling främjar vi barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder, samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla som arbetar i verksamheterna utgår från ett normkritiskt förhållningssätt, den värdegrund som våra läroplaner föreskriver samt relevanta lagar. Barn och elevers delaktighet i arbetet med planen framgår tydligt.

Alla som befinner sig i våra verksamheter, elever, personal och vårdnadshavare, känner till hur vi arbetar och vet vart man kan vända sig i frågor som berör diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling.

Lagar av relevans 

Det finns två lagar, Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567) vilka har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot kränkningar och diskriminering. En plan mot kränkande behandling ska enligt skollagen upprättas årligen. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som avses att påbörjas, genomföras och följas upp under året.

Enligt diskrimineringslagen ska aktiva åtgärder i form av ett förebyggande och främjande arbete ske för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter.

Definitioner av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Vad är diskriminering?

Diskriminering innebär att en elev missgynnas direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt av den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.

Diskrimineringsgrunderna

Kön: Man, kvinna eller transsexuell kan bli diskriminerad utifrån kön.

Könsöverskridande identitet eller uttryck: Med könsidentitet och könsuttryck avses att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön än det som registrerats för hen vid födelsen. Begreppen omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr.

Etnisk tillhörighet: Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Det kan handla om att vara exempelvis svensk, same eller chilenare.

Etnisk tillhörighet handlar om hur du identifierar eller uppfattar dig själv. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter utifrån sin bakgrund och sin individuella historia.

Religion eller annan trosuppfattning: Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism.

Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd.

Funktionsnedsättning: Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga är inte en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening.

Sexuell läggning: Definieras av lagen som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning. Diskrimineringslagens skydd omfattar situationer och förutsättningar som har ett nära samband med den sexuella läggningen, såsom att ha sexuellt umgänge eller att bo och leva med någon av samma kön eller av annat kön.

Ålder: Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med ålder. Lagen gäller inom arbetsliv, varor och tjänster och flera andra samhällsområden. Förbudet är i princip lika för samtliga diskrimineringsgrunder, med några få undantag.

Former av diskriminering

Direkt diskriminering:
Direkt diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. För att det ska räknas som diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

Indirekt diskriminering:
Indirekt diskriminering är när det finns en regel eller en rutin som verkar neutral men särskilt missgynnar personer med visst kön, viss könsidentitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder. Då kan regeln vara diskriminerande, trots att det är samma regel som tillämpas för alla

Vad är trakasserier?
Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet och som har samband med en eller flera av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om kommentarer, gester eller utfrysning. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar.

Vad är kränkande behandling?
En kränkning är ett beteende som är oönskat och kränker värdigheten utan att ha ett samband med diskrimineringsgrunderna. Det är barnet/eleven som är utsatt som avgör vad som är oönskat och kränkande. För att det enligt lag ska vara fråga om kränkning måste kränkningen vara märkbar och tydlig. Både barn och personal kan göra sig skyldiga till kränkningar.

Både trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (knuffar, sparkar slag), verbala (nedsättande ord, förlöjliganden, ryktesspridning, hot), psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) och texter/bilder (teckningar, lappar, fotografier, sociala medier). Verksamheten har ansvar för kränkningar t e x nätmobbning som äger rum på fritiden om det får påverkan på verksamhetstid.

Upprättande av Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Enligt skollagen ska det årligen upprättas en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet. Planen ska fungera som ett förebyggande verktyg och vara anpassad till de behov som kommit fram vid en kartläggning. Utifrån kartläggningen analyseras orsaker eller risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. Eleverna vid verksamheten ska vara delaktiga i arbetet med planen. I planen ska framgå vilka främjande och förebyggande åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året och kan ses som en dokumentation av det arbetet och de rutiner som upprättas. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts tas in i efterföljande årsplan. Planen ska innehålla främjande åtgärder för samtliga diskrimineringsgrunder. Fritidshem, skola och förskoleklass ska synliggöras i planen.

Främjande arbete

Främjande arbete avser det arbete som ständigt pågår utan att föregås av något särskilt problem. Det syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde och bidra till en miljö där alla känner sig trygga och utvecklas. Arbetet berör alla och ska omfatta alla diskrimineringsgrunderna i det vardagliga arbetet men har inte särskilda mål kopplade till enskilda händelser.
Exempel på främjande arbete kan vara:

• Rastaktiviteter
• Mellanrumsprocesser
• Elev- och klassråd
• Temadagar
• Fortbildning för personal
• EHM

Förebyggande arbete

Det förebyggande arbetet handlar om direkta insatser för att ta bort risker för kränkande behandling och motverka diskriminering.

Arbeta med aktiva åtgärder

Det förebyggande arbetet görs i följande steg:
1. Kartläggning av risker för kränkningar.
2. Analys av orsaker till riskerna.
3. Sätta upp mål och bestämma åtgärder.
4. Följa upp och utvärdera.

1. Kartlägga risker för kränkningar
   Kartläggning av verksamheten görs för att upptäcka risker för kränkande behandling. Där ingår också elevernas egen uppfattning om kränkningar.
   En kartläggning kan ske på olika sätt, till exempel med: enkäter, samtal med barn eller elever och personal, dokumentation från fall av kränkande behandling.
   
   

Kartläggning av verksamheten kan visa om åtgärderna fungerar. Eventuella problem blir tydligare. Det blir lättare att förstå varför kränkningar uppstår, i vilka sammanhang och hur de tar sig uttryck.

På vår skola arbetar vi med kartläggning/ analys genom:

Systematiskt kvalitetsarbete

Trygghetsteam, arbetar främjande och förebyggande. Dokumenterar och analyserar arbetet löpande.

Dokumentation, samt analys av fall av kränkande behandling.
Rastaktivitetsteam, arbetar främjande i aktivt arbete med elever.

Klassråd och elevråd, där frågor om trygghet och trivsel finns som en punkt på dagordningen.

Mentorssamtal, där trygghet och trivsel tas upp i mindre mentorsgrupp eller enskilt samtal.

Mentorsteam, tid avsätts regelbundet till samtal om den psykosociala miljön i klasserna och på fritids.

Föräldramöten i åk F,1 och 4, där info ges om arbetet mot kränkande behandling, diskriminering, och trakasserier och där föräldrarna uppmanas att komma med förslag.

Utvecklingssamtal, där frågor om trygghet och trivsel tas upp.

Observationer, genomförda av lärare, skolpersonal och elevhälsoteam, som ger kunskap om både enskilda elever och det sociala samspelet i gruppen.

Elevenkät, återkommer två gånger per läsår för samtliga elever.

Föräldraenkät, en gång per läsår.

Statistik, förs över frånvaro som möjligtvis indikerar att någon är utsatt.

Hälsosamtal, med skolsköterska för elever i F-klass, åk 2, åk 4 och åk 6 med frågor om trygghet och trivsel.
Värdegrundstrappor, aktivt arbete under hela året i hela skolan och på fritidshemmet.

2. 
   Analys av orsaker till riskerna

När kartläggningen är genomförd ska vi analysera orsakerna till riskerna för kränkande behandling. Först när vi förstår orsakerna kan vi sätta upp konkreta mål för att förebygga kränkningar. Om det till exempel visar sig att det förekommer eller finns en risk för att elever utsätts för kränkande behandling i omklädningsrummen, måste vi undersöka varför det är så.
3. Planera och genomföra åtgärder
Nästa steg är att, utifrån upptäckta risker för kränkande behandling, sätta upp mål och bestämma åtgärder för att nå målen. Tänk på att målen ska vara konkreta och gå att följa upp.

Ett mål kan till exempel vara att eleverna alltid ska känna sig trygga i omklädningsrummen. En åtgärd kan då vara att någon i personalen ska vara med i omklädningsrummen och se till att kränkningar inte förekommer.

4. Följa upp och utvärdera
   Åtgärderna bör följas upp och utvärderas för att se om de har fungerat. Om målen inte är uppnådda kan vi behöva nya åtgärder eller göra mer för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.
   
   Använd tabellerna för varje diskrimineringsgrund som utgör planen för likabehandling.

Vad – Skolan fyller i de mål som har framkommit efter utvärderingen. Främjande och förebyggande arbete.
Hur – Vilka åtgärder som sätts in utifrån enhetens mål och kartläggning.
Vem - Använd ej personnamn, använd titel t ex vaktmästare, rektor mm.
När - Tidsperiod t ex ht -22, alla raster mm.
Utvärdering - Åtgärderna följs upp och utvärderas för att se om de har fungerat. Om målen inte är uppnådda kan det behövas nya åtgärder eller göras mer för att främja arbetet mot att förhindra kränkande behandling av barn och elever.