Prognosen för hela 2024 landar på ett minusresultat på -30 miljoner för divisionen. Det är dock +50 miljoner bättre i jämförelse med årets besparingskrav.

Förbättringarna förklaras både av ökade intäkter på grund av en ökad kommunersättning (+12 miljoner) och ökade intäkter från statsbidrag (+15 miljoner) men också av lägre personalkostnader, såsom löner, sjukfrånvaro och ledighet (+19 miljoner), material samt köp av tjänst.

Grundskolan behöver spara mest

Besparingskravet är störst inom grundskolan, F-9. Många av de åtgärder som tagits fram ger enbart effekt från tidigast höstterminens start. Där varsel ligger väntas effekten visas först i november. Helårseffekt ses med andra ord under 2025. Det finns dock flera osäkerhetsfaktorer: Dels påverkas verksamheternas intäkter av hur utvecklingen av barn- och elevvolymer ser ut under resterande månader, dels krävs det att åtgärder som verksamheterna har planerat verkligen genomförs.

Exempel på åtgärder som genomförts för att få en budget i balans:

• På central nivå Minskad kontorsyta som gett effekt på årets budget, men inte på nästa år. Minskning av personal inom centrala funktioner som skolläkare, vaktmästare och kvalitetsstrateger samt att vakanser inte har tillsats.
• Inom förskolan Minskning av lokaler där funktioner har samordnats på Förskolecenter vilket gett effekt på årets budget, men ger ingen effekt på nästa års budget. Minskning av personal som vaktmästare och handläggare vid pensionsavgång. Timvikarier och tidsbegränsade anställda har minskats med anledning av minskade barnkullar.
• Inom grundskolan Organisationen har anpassats efter det elevunderlag som finns på respektive skolenhet. Timvikarier och tidsbegränsade anställda har minskats samt att varsel lagts som resulterat i minskning av årsarbetare inom funktioner som exempelvis studiehandledare, fritidsledare och elevassistenter.
• Inom gymnasieskolan Gymnasieskolan anpassar sig också efter minskade elevkullar och med ökade kostnader från bland annat sänkt elevpeng och cirka 40 elever färre än budgeterat behöver fortsatta åtgärder genomföras.

Under 2025 kommer organisationen behöva fortsätta anpassas efter de intäkter som finns. Bland annat visar prognoser att antalet födda barn under 2023 och 2024 är betydligt lägre än vad befolkningsprognoserna förutspådde. Kommunstyrelsen planerar därför att fatta beslut senare i höst om avveckling av tre förskolor.