Anpassningar har gjorts under 2023 och inför årets budget men det har inte räckt. Grundskolan har störst underskott, men förskolan och gymnasiet har också utmaningar. 

Det finns flera anledningar till underskottet. Bland annat en förändrad resursfördelningsmodell, minskade statsbidrag och ökade kostnader, exempelvis för måltider och pensioner. Detta tillsammans med minskade elevkullar på cirka 200 barn gör att organisationen nu behöver göra ytterligare anpassningar. 

-    Vi ska fortsätta leverera bra utbildning och finnas där för våra elever. Vi ser nu tillsammans över vilka åtgärder vi som division kan vidta för att vara mer effektiva samt vilka anpassningar vi behöver göra när det gäller personalstyrkan. Vårt uppdrag är att ha en budget i balans och det betyder att vi måste göra prioriteringar, säger Peter Ekedahl, divisionschef.  

Det är en tydlig process som följs och arbetet sker tillsammans med personal, HR och fackliga organisationer. Ute i verksamheterna har arbetsplatsträffar kring ekonomin genomförts och gemensamt arbete fortsätter. I nuläget ser verksamheten bland annat över hur lokaler kan utnyttjas effektivare, hur personalstyrkan kan anpassas efter elevunderlaget och vad som är ”bra att ha” samt vad som ”måste finnas”.  

-    Det här är ett pussel som måste få ta tid. Vi kommer att behöva varsla, men ambitionen är att så få som möjligt ska beröras. Vi ser bland annat över tim- och visstidstjänster samt om det kan genomföras förflyttningar till vakanta tjänster inom vår organisation. Vi ser även över naturliga avgångar. Jag känner mig trygg i att jag har kompetenta skolchefer och rektorer som har en god dialog tillsammans med sina medarbetare och de fackliga parterna.

Dialog med personal och politiken sker regelbundet. Vilka åtgärder som kommer att beröra vilka skolområden kan presenteras inom några veckor.