Arbetet med den kommunala serviceplanen för landsbygden föregick landsbygdsstrategin och byggde på en bred förankring och dialog med landsbygdens boende. Det har det gjort även i arbetet med landsbygdsstrategin. Företrädare för landsbygden har deltagit i dialoger tillsammans med tjänstepersoner. Den politiska processen har pågått parallellt.

"Borde inte behövas"

- Vi har tagit fram landsbygdsstrategin för att bidra med ett mindset hur vi kan jobba med våra bygder, men egentligen tycker jag inte att den skulle behövas, kommenterar Martina Hallström (C ), ordförande i Tillväxt- och landsbygdsutskottet samt vice ordförande i kommunstyrelsen. Den har gått på intern remiss till alla verksamheter i kommunen för att de ska kunna tycka till men också för att förstå att vi ska förhålla oss till den.

De som bor på landsbygden rankar framför allt bostäder, skola, företagande och fungerande kommunikationer högst på listan över viktiga funktioner. Från dem har fyra områden valts ut; Bo och leva, Byggnation och mark, Infrastruktur och kollektivtrafik och Näringsliv och arbete.

Kommunens roll som möjliggörare

Inom varje område finns ett antal strategiska vägval som vägledning för kommunen att förhålla sig till i samband med planering och beslut. Det kan exempelvis vara att se sin roll som möjliggörare för lokala initiativ, söka samarbeten med bygdernas representanter, göra strategiska markförvärv, se till att skapa flyttkedjor och kombinera skolskjuts med verksamhetsresor etc.

Stavsjö och Svalsta är några exempel på intressant utveckling, ett annat är på gång och visar hur landsbygdsstrategin kan användas för att stärka bygdernas förutsättningar. I Tystberga byggs skola och förskola nu ut samtidigt som kommunen köpt ett strategiskt markområde (gamla bensinmacken) för att planera för ett nytt bostadsområde i centrala tätorten. Det kan bidra till inflyttning och nya flyttkedjor.

Metod landsbygdssäkring

Metoden att säkra landsbygdens behov kallas landsbygdssäkring och innebär att kommunen i sina beslutar beaktar landsbygdens förutsättningar och även överväger beslutens konsekvenser för bygderna. Kommunstyrelsen tar beslut den 28 februari och den 8 mars kommer ärendet upp i kommunfullmäktige.