Under hösten 2020 fick brukarna inom både privat och kommunal omsorg besvara frågor om bland annat trygghet, medbestämmande, vad man tycker om den hjälp man får och personalens bemötande. Dock har coronapandemin gjort att inte alla verksamheter inom funktionsnedsättningsområdet har kunnat omfattas av årets enkät.

141 svarade på enkäten

329 brukare som bor på service-/gruppbostad (LSS), särskilt boende (SoL), har daglig verksamhet eller boendestöd har erbjudits möjligheten att besvara enkäten, varav 270 personer har insats via kommun och 59 personer via privat utförare. 141 brukare valde att svara (svarsfrekvens 57 procent).
- Det är bra att enkäten kunnat genomföras för andra gången trots pandemin. Det är ett nytt sätt att följa upp verksamheten på och vi behöver arbeta vidare med att öka delaktighet från målgruppen. Det är viktigt att vi får reda på vad de tycker. Trots den relativt låga svarsfrekvensen ser vi förbättringsområden att jobba med, säger Sofia Amloh (S), ordförande i Vård- och omsorgsnämnden.

Resultatet visar att de som har servicebostad enligt LSS ligger högre än rikssnittet på tre frågeområden:

• personalen förstår brukaren (Nyköping 72, nationellt medelvärde 71)
• personalen bryr sig om brukaren (Nyköping 85, nationellt medelvärde 81) 
• brukaren får bestämma vad som är viktigt hemma (Nyköping 85, nationellt medelvärde 79)

Utvecklings- och förbättringsområden finns kring den enskildes upplevelse av rädsla och att personal kommunicerar på ett sätt som den enskilde förstår.

Av brukare som har gruppbostad enligt LSS (enbart privata, kommunen deltog ej) uppger 80 procent att personalen bryr sig om brukaren och 100 procent vet vem de kan kontakta om något är dåligt hemma. Svaren på frågorna om trivsel och trygghet ligger alla under rikssnittet.

Resultatet för Nyköpings privata utförare för daglig verksamhet visar att samtliga frågeområden ligger under rikssnittet (kommunen deltog ej).
Brukare som har bostad med särskild service enligt SoL (enbart kommunens, privata deltog ej) ligger över rikssnittet på tre områden under 2020:

• brukaren vet vem hen ska kontakta om något är dåligt hemma (Nyköping 100, nationellt medelvärde 87), 
• personalen pratar så brukaren förstår (Nyköping 75, nationellt medelvärde 68),
• personalen bryr sig om brukaren (Nyköping 83, nationellt medelvärde 75),

Detta skiljer sig en del ifrån föregående år då Nyköpings resultat låg över rikssnittet på sex frågeområden.

Alla, 100 procent, av de svarande som har boendestöd från kommunen uppger att de får bestämma om saker som är viktiga. Nationella medelvärdet är 87 procent. Däremot ligger Nyköping under snittet vad gäller frågorna:

• all personal förstår brukaren (Nyköping 71, nationellt medelvärde 87) 
• personalen pratar så brukaren förstår (Nyköping 67, nationellt medelvärde 87).

Bra resultat på delaktighet och inflytande 

Genomgående i undersökningen syns att den enskilde har möjlighet att vara delaktig och ha inflytande över sitt stöd, vården och omsorgen. 

Sämre resultat på trygghet och trivsel 

Områden som sticker ut med sämre resultat än rikssnittet är kopplade till frågorna om trygghet - att man är rädd för något hemma, om trivsel hemma och om man känner sig trygg med personalen. Även resultaten på frågorna om brukare förstår och blir förstådda av personal ligger under genomsnittet i riket. 
- Resultatet visar att åtgärder behöver vidtas för att brukarna inte ska känna
rädsla och för att de bättre ska förstå och bli förstådda av personalen. Därför har nämnden gett division Social omsorg i uppdrag att genomföra ett förbättringsarbete med ett fokus på trygghet och kommunikation och att återrapportera det på nämndsammanträdet den 2 september, säger Sofia Amloh.

Ta del av hela enkätundersökningen på Sveriges Kommuner och Regioners webbtjänst Kolada eller ett sammandrag i kallelsen till Vård- och omsorgsnämnden.