449 av niondeklassarna gick ut Nyköpings högstadium våren 2019. Av dem blev 79,3 procent behöriga till gymnasiet, vilket är en liten minskning från föregående år (80,5 procent).

Bland elever vars föräldrar har gymnasieskola som högsta utbildning blev 71,4 procent behöriga till gymnasieskolan i våras. Behörigheten bland elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning är 89,4 procent. 

– Det vi kan se är att elevkategorin svenska elever med svensk bakgrund lyfter meritvärdesmässigt, och även de elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning, säger Henrik Eriksson, skolchef i Nyköpings kommun.

Brant uppförsbacke för elever med utländsk bakgrund

Behörigheten skiljer sig också beroende på migrationsbakgrund. Skillnader finns men är mindre mellan elever med svensk bakgrund (meritvärde 224,4) och elever med utländsk bakgrund födda i Sverige (meritvärde 214,7). Lägst är behörigheten bland utländska elever födda utomlands (meritvärde 142). I den elevgruppen ingår elever som invandrat de senaste fyra åren och elever som saknar uppgift om personnummer.

– Nyinvandrade och elever med någon variant av utländsk bakgrund har en brant uppförsbacke. Det är oftast även de vars föräldrar saknar eftergymnasial utbildning. På Nyköpings högstadium utgör de 27 procent av elevunderlaget. Motsvarande siffra är 4,3 procent på kommunens friskolor, säger Henrik Eriksson. 

– Att på kort tid lära sig språket och samtidigt utveckla ämneskunskaperna är en utmaning. Vi ser dessutom att trenden är att vi kommer få fler elever med den här bakgrunden. Här behövs ett genomtänkt och målmedvetet arbete med fler och tidigare insatser. Låga resultat för nyanlända och elever med utländsk härkomst är inte ett problem som vi kan lösa när eleverna kommer till oss i åk 7. Det behövs en röd tråd genom hela elevens skoltid som saknas i dag i Nyköpings kommun, säger Maria Eneqvist, rektor på Nyköpings högstadium.

Länk till Skolverkets statistik.