Nyköpings högstadium – ett föredöme
När planerna sattes i verket för Nyköping högstadium för drygt tre år sedan var budskapet: ”I varje klass blir det en blandning av elever med olika förmågor, intressen och kulturell bakgrund. Det är en skola vi kan stå för och vara stolta över. Respekt och tolerans för varandras olikheter är avgörande för ett demokratiskt samhälle. Nyköpings högstadium ska bli en skola för alla.”
Men hur ser det ut på skolan så här åtta månader efter skolstarten?
– Vi överbryggar fördomar varje dag. Vi skapar flera naturliga kontaktytor för elever som aldrig annars skulle träffas. Det skapar en häftig dynamik på skolan, säger rektor Henrik Eriksson i ett radioinslag i Studio ett, i P1 den 23 mars i år. Lyssna på inslaget här (sänds ca 1 timme och 27 min in i programmet).
I samband med det som hänt den senaste tiden i Biskopsgården i Göteborg och i många andra städer ses Nyköpings högstadium som ett föredöme.
För att nå en bra blandning av elever tittar Nyköpings högstadium på SALSA-värden. Det är ett mätinstrument som Skolverket använder sig av, och innebär att man bland annat ser till föräldrars utbildningsbakgrund samt elevernas etnicitet och könsfördelning när man delar in klasserna. Genom detta sätts likvärdiga klasser ihop, där alla elever får samma förutsättningar att lyckas.
Det är ett ganska drastiskt tillvägagångssätt och det är för tidigt att se skolresultat, men Henrik avslöjar att resultaten i varje fall inte försämrats.
– Många av oss i personalen var först skeptiska till den nya organisationen. Det har nu visat sig att de delar vi var oroliga för, som bråk, har vi inte märkt av alls, säger Anna Wisselgren, lärare på Nyköpings högstadium. Jag är stolt över att vi i Nyköpings kommun vågade. Målet är att utrota segregationen, fortsätter Anna.
Här kan du läsa om satsningen på Nyköpings högstadium i Aftonbladet.