Vattenlivräddning

Vid Sörmlandskustens räddningstjänst finns både ytlivräddare och räddningsdykare. Vid ett drunkningstillbud ska räddningsdykning alltid vara förstahandsval. Vid de tillfällen räddningsdykarna inte är först på plats påbörjar ytlivräddarna räddningsinsatsen.

Hur blir man räddningsdykare?

Lokala uttagningstester för heltidsanställd personal inom Sörmlandskustens räddningstjänst:

  • Bassängprov
  • Matematikprov
  • Intervju
  • Läkarundersökning (SUB 3)
  • Tandläkarundersökning
  • Åtta veckors utbildning (A-cert + räddningsdyk)
  • En veckas inskolning på brandstationen i Nyköping

Räddningsdykarens arbete

Vid räddningsdykning arbetar ofta en dykare ensam under vattnet kopplad till sin dykskötare via en lina. Denna lina används som en samtalslina till dykaren. Antingen genom radiokommunikation eller via fastställda linsignaler. Linsignalerna bygger på olika antal ryck i linan vilka förmedlar den viktigaste informationen. Det är även vanligt att dykaren har en slang med luft kopplad till ytan. På så vis kan dykaren vara kvar länge under vattnet om det behövs och om dykdjupet tillåter det. Ibland dyker dykarna tillsammans, med en så kallad parlina. Detta gör att dykarna på ett effektivt sätt kan söka av ett stort område på kort tid.

Räddningsdykarens utrustning

En räddningsdykare ska ha följande utrustning: luftpaket, torrdräkt, underställ, viktbälte, simfenor, kniv, djupmätare räddningsväst, handskar och kommunikationslina.

Ytlivräddning

Vid insats med ytlivräddning är oftast två ytlivräddare i vattnet. Dock ingår minst tre brandmän i uppdraget: en arbetsledare, minst en ytlivräddare och en linskötare/övervakare. Vid ytlivräddning från båt ska någon i båten övervaka arbetet i vattnet.

Ytlivräddarens utrustning

Ytlivräddaren ska ha följande utrustning: ytbärgardräkt, handskar, flytväst, livlina, cyklop, snorkel, simfenor och torped/frälsarkrans (förlängda armen).

För att höja säkerheten kring arbetet kan ytlivräddaren även ha utrustning för att befinna sig på is och räddningsbräda.

Riskbedömning

En genomgång av våra kommuners vattenområden, där speciella risker dokumenteras, sker löpande. Det planerade arbetet ska också riskbedömas av dykarledare/arbetsledaren på plats. Riskbedömningen ska genomföras innan räddningsdykningen/ytlivräddning påbörjas och även göras fortlöpande under en pågående insats.

Vem ansvarar för livräddning till sjöss?

Den kommunala räddningstjänsten har ansvar för räddningstjänst till sjöss när det gäller:

  • hamnar
  • kanaler
  • strandlinjer

Sjöfartsverket har det övergripande ansvaret utanför ovanstående. Sjöfartsverket ansvarar för alla räddningsinsatser längs kusterna, på Vänern, Vättern och i Mälaren. Räddningsarbete till sjöss sköts praktiskt av flera myndigheter tillsammans med Sjöräddningssällskapet. Larm går antingen via 112 eller direkt till Sjö- och flygräddningscentralen i Göteborg via VHF-radio. Läs mer om livräddning till sjöss.

Det här händer om du larmar till sjöss

  1. Samtalet hamnar hos SOS som kopplar vidare till sjöräddningscentralen (JRCC) på Käringberget i Göteborg.
  2. SOS ligger kvar i samtalet (medlyssning), även kommunal räddningstjänst kan finnas på medlyssning.
  3. En intervju görs med den nödställde samtidigt som ytterligare en person på centralen lyssnar på samtalet och går ut med anrop när tillräckligt med uppgifter kommit fram.
  4. Anropet går till den närmast belägna räddningsstationen och hörs också av kustbevakningen och sjöpolisen.
  5. Resurser från olika myndigheter efterfrågas/begärs utifrån typen av händelse.

Dessa samarbetar om du larmar

  • Sjöfartsverket har fem helikoptrar stationerade i Göteborg, Sundsvall, Visby, Norrtälje och Ronneby som deltar i sjöräddning.
  • Sjöräddningscentralen tar emot larm och beslutar om lämplig insats samt leder insatserna.
  • SOS Alarm ser via 112-numret till att den nödställde till sjöss kommer i kontakt med Sjöräddningscentralen.
  • Sjöräddningssällskapet drivs ideellt och har räddningsstationer längs Sveriges kuster och i insjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren. De medverkar i 70 procent av alla insatser.
  • Kustbevakningen är en civil myndighet som har ansvaret för miljöräddning och sköter övervakning och kontroll till sjöss. De deltar även i sjöräddning med enheter.
  • Sjöpolisen utför polisiära uppgifter i skärgårdsområdena längs Sveriges kust. Polisen inriktar sig på stölder, säkerhet, fortkörning, fylleri och vårdslöshet, men deltar även i sjöräddning.
  • Räddningstjänsten drivs i kommunal regi och anlitas av Sjöräddningscentralen och SOS Alarm för insatser på sjön.

Juridiskt ansvar, samordning och praktiskt arbete

Sjöfartsverket är ett statligt affärsverk som har det juridiska ansvaret för det svenska sjö- och flygräddningsområdet. Juridiskt lyder sjöräddningsinsatserna under lag om skydd mot olyckor och sjölagen.

Sjöräddningssällskapet är en frivilligorganisation vilket gör att det finns ett avtal mellan Sjöfartsverket och Sjöräddningssällskapet. I avtalet förbinder sig Sjöräddningssällskapet sig att utan kostnad ställa alla sina sjöräddningsresurser till Sjöfartsverkets förfogande.

Sjöräddningsarbetet bygger på samarbete mellan de inblandade organisationerna och samordnas bland annat i Sjöfartsverkets Centrala Samrådsgrupp, CSS. Mångfalden av aktörer och det goda samarbetet gör att man pratar om den svenska modellen för sjöräddning, vilken står sig mycket väl i internationella jämförelser. Modellen är tredelad, med en myndighet som har det juridiska ansvaret för sjöräddningsområdet, en samordnare och mobila enheter för sjöräddning.

Både Sjöfartsverket och Sjöräddningssällskapet har resurser för praktiskt räddningsarbete. De samarbetar med andra myndigheter vid olika insatser.

Källa: Sjoraddning.se

Kontakta oss

Kontaktformulär