Frågor och svar kring årsräkning

Här finns Överförmyndarkontorets svar på vanliga frågor från gode män som ska göra årsräkning. 

  1. När är min årsräkning granskad? Vi granskar alla årsräkningar i tur och ordning vartefter de kommer in. Ju tidigare årsräkningen kommer in efter årsskiftet desto tidigare blir den granskad. Lämna alltid in årsräkningen innan 1 mars varje år. Vårt mål är att alla årsräkningar som kommit in i tid ska vara färdiggranskade senast 1 september samma år.
  2. Vad händer om jag inte lämnar in årsräkningen i tid?Överförmyndarkontoret kommer först att påminna dig om din skyldighet att lämna in årsräkningen. Om du som god man, förvaltare eller förmyndare därefter inte fullgör din skyldighet, kan tingsrätten besluta om utdömande av vite. Vitesbeloppet är för närvarande 4 000 kronor. Lämnas inte årsräkningen in ändå blir det höjt vite.
  3. Hur begär jag att få lämna in årsräkningen senare än 1 mars? Om du inte kan lämna in din redovisning i tid kontaktar du Överförmyndarkontoret. Du kan då göra en begäran om förlängd inlämningstid, lämnas in innan 1 mars. Begäran måste motiveras. Överförmyndarnämnden prövar om begärt anstånd ska medges eller inte. Du kan få anstånd för att du till exempel är sjuk eller har ett dödsfall inom familjen.
  4. Vad gör jag om räkningen inte går ihop? Då kan du inte lämna in årsräkningen till oss. Räkna om den tills den stämmer. Får vi in en räkning som inte går ihop kommer vi att be dig komplettera den. 
  5. Vad gör jag om det saknas verifikat till poster i årsräkningen? Det enklaste är att kontakta den avtalspart för vilken det fattas verifikat för att få ett nytt utskickat. Om det exempelvis saknas hyresavier kontaktar du fastighetsägaren eller hyresvärden. Många företag erbjuder även e-fakturor, då kan man skriva ut verifikat från internet.
  6. Hur hanterar jag autogiron? Autogiron är ett behändigt sätt att betala huvudmannens räkningar. Tänk på att du ändå måste lämna in verifikat som styrker avtalsförhållandet mellan huvudmannen och betalningsmottagaren. Vi behöver det för att kunna säkerställa att det är just huvudmannens räkning som dras via autogirot. Ett verifikat kan vara en faktura ställd i huvudmannens namn där autogirot framgår, alternativt avtalet för autogiro. 
  7. Hur redovisar jag för handkassa som finns på huvudmannens boende? Personalen på boendet är skyldig att föra en kassabok över alla insättningar och uttag som görs. Samtliga kontantuttag du gör och överlämnar till boendet ska verifieras mot kvittenser. I årsräkningen räcker det med att du redovisar de kontanter som överlämnats till boendet under rubriken ”Privata medel”. Vad som finns kvar i handkassan vid periodens slut redovisas inom parentes under ”Tillgångar vid periodens slut” och ska således inte summeras med behållning på konton.
  8. Hur redovisar jag för de fickpengar huvudmannen får? Om fickpengar överlämnas i form av kontanter redovisar du kontantuttagen och styrker det med kvittenser. Om huvudmannen har ett eget separat konto för fickpengar redovisar du bara de överföringar som görs till kontot. De inköp som huvudmannen gör från fickpengskontot behöver inte redovisas. Samma princip gäller om fickpengar exempelvis sätts in på ett ICA-kort som hemtjänsten använder för inköp. Saldo på fickpengskonto redovisas sedan inom parentes under ”Tillgångar vid periodens slut” och ska således inte summeras med behållning på konton. Observera att ett kontoutdrag över fickpengskonto/ICA-konto ska bifogas räkningen så att nämnden kan kontrollera att överföringen av privata medel kommit in.
  9. Hur stort är arvodet och hur beräknas det? Ett uppdrag som god man eller förvaltare är delvis ideellt. Det arvode som erhålls kan därför inte jämställas med lön och det kan heller inte omfatta allt som du har utfört i ditt uppdrag. Arvoderingen baseras på åtgärder inom uppdraget. Exempelvis kan en god man eller förvaltare inte erhålla extra arvode för att denne hjälpt huvudmannen att städa eller handla.
  10. Vem betalar arvodet? Huvudregeln är att huvudmannen själv betalar arvodet. Det ingår i ditt uppdrag att planera och budgetera så att huvudmannen har medel att betala arvodet när beslut om arvode kommer från Överförmyndarkontoret. Om huvudmannens skattepliktiga inkomst före skatt understiger 2,65 gånger prisbasbeloppet och värdet av huvudmannens samlade tillgångar samtidigt understiger 2 gånger prisbasbeloppet, betalar kommunen arvodet istället. Vem som ska betala arvodet framgår av det beslut du får av Överförmyndarkontoret efter att din årsräkning har granskats. Om det är huvudmannen som ska betala arvodet, ska du som god man eller förvaltare för huvudmannens räkning betala in preliminärskatt och sociala avgifter samt lämna in en förenklad arbetsgivardeklaration till Skatteverket. Om det är kommunen som ska betala arvodet, sköter kommunen inbetalning av skatter och avgifter.
  11. Hur räknar jag ut skatten och arbetsgivaravgifterna på mitt arvode? Ditt arvode är arvode före skatt. På Skatteverkets hemsida hittar du information om hur du räknar ut skatten. Där finns också blankett för den förenklade arbetsgivardeklarationen du ska lämna in för huvudmannens räkning. Vänd dig till Skatteverket om du har skattefrågor.
  12. När får jag mitt arvode? Beslut om arvode fattas i anslutning till att du lämnat in årsräkningen. Du får beslutet från Överförmyndarkontoret. Är det enligt beslutet huvudmannen som ska betala ditt arvode, tas arvodet ut från huvudmannens konto. Observera att du ansvarar för att preliminärskatt dras av från arvodesbeloppet innan det utbetalas till dig och att preliminärskatten tillsammans med de sociala avgifterna på arvodet betalas in till Skatteverket från huvudmannens konto. Lämna samtidigt in en förenklad arbetsgivardeklaration. Om kommunen betalar arvodet sker det i samband med kommunens löneutbetalningar. Nyköpings kommun har Sörmlands Sparbank som löneutbetalande bank. Löneenheten har inga bank/kontonummer i sina system. Om du vill få ditt arvode utbetalt till en annan bank måste du därför själv göra ändringen hos Sörmlands Sparbank eller hos din egen bank. Ange alltid att det gäller ett lönekonto.
  13. Hur länge ska jag spara mina redovisningshandlingar? Upphör ditt uppdrag måste du ändå spara samtliga redovisningshandlingar och verifikat i tre år. Därefter ska dessa handlingar lämnas över till den som är behörig att ta emot redovisningen - antingen huvudmannen, ställföreträdaren eller dödsboet. Vid beslut om upphörande av godmanskap eller förvaltarskap ska handlingarna lämnas över till huvudmannen. Om ditt uppdrag har upphört genom byte av god man eller förvaltare ska handlingarna lämnas över till den nya ställföreträdaren som tagit över efter dig. Om huvudmannen avlidit ska handlingarna lämnas över till dödsboet. Räkenskaper och verifikationer för ett pågående uppdrag bör sparas i 10 år.
  14. Varför ska jag ta del av den före detta ställföreträdarens redovisningshandlingar? Du måste ta del av tidigare ställföreträdares redovisningar på grund av att du som ny ställföreträdare översiktligt ska granska hur den tidigare ställföreträdaren skött sitt uppdrag. Om den tidigare ställföreträdaren på grund av vårdslöshet eller med uppsåt åsamkat huvudmannen ekonomisk skada ska du som ny ställföreträdare väcka skadeståndstalan mot den tidigare ställföreträdaren. Om du ska väcka skadeståndstalan måste det göras inom tre år från det att du tog del av redovisningshandingarna.
  15. Är jag skyldig att redovisa förvaltningen av huvudmannens ekonomi till huvudmannens anhöriga? Nej, du är inte skyldig att redovisa förvaltningen av huvudmannens ekonomi till anhöriga. Närmast anhöriga har däremot rätt att ta del av den årsräkning som du lämnat in till överförmyndarnämnden. Om anhöriga begär det är du däremot skyldig att visa de verifikat som du förvarar hemma.
  16. Kan man lämna in årsräkningen elektroniskt? Nej, Överförmyndarkontoret har inget eget redovisningsprogram men vi har ifyllningsbara och summerbara blanketter på nykoping.se. Det finns även ett antal redovisningsprogram som man som ställföreträdare kan använda sig av som olika företag erbjuder. 

Kontakta oss

Kontaktformulär