Meny

Bebyggelse Nyköpings tätort

Bebyggelse omfattar mark för bostäder och verksamheter med ingående funktioner som offentlig och kommersiell service, mötesplatser, skolor, förskolor, parker och grönområden med mera.

Konkurrensen om mark är särskilt stor inom Nyköpings centralort. En väl avvägd markanvändning är avgörande för att kunna nå tillväxt, rättvis fördelning av social och kulturell livskvalitet samt god miljöhänsyn. Detta ger en långsiktigt hållbar och robust utveckling.

Den här texten handlar om bebyggelsen inom Nyköpings centralort med närområde i form av Bergshammar, Svalsta, Enstaberga, Stockholm Skavsta och Sjösa. Läs om bebyggelse i övriga orter och på landsbygden.

karta_bebyggelse_nykoping.png

Karta över bebyggelsen i Nyköpings tätort.

Bebyggelsen i Nyköpings centralort år 2040

Nyköpings tätort är genom förtätning, omvandling och komplettering av redan bebyggda områden en tät och sammanhållen tätort med funktionsblandad bebyggelse pår 2040. Det som tidigare var verksamhetsområden vid Stadsfjärden och i områden i närheten av Nyköpings resecentrum som Högbrunn, Idbäcken och Nöthagen är 2040 en del av stadskärnan med blandad bebyggelse där människor både bor och arbetar.

Stadskärnans avtryck från tidigare epoker är integrerade och en tydlig del av stadens karaktär. Mötesplatser och funktioner för ett fungerande vardagsliv finns framförallt i stadskärnan som utvecklats längs axlarna Västra – Östra Storgatan och Nyköpings resecentrum – Hamnen samt i utpekade bebyggelsenoder. Här samlas människor då handel, service och kollektivtrafik är utvecklat.

Vi går, cyklar eller tar bussen

Nyköpingsborna går eller cyklar eller tar bussen till viktiga målpunkter i staden, då avstånden är korta mellan bostäder, offentlig och kommersiell service, arbetsplatser, grönområden, idrottsplatser med mera. Tätortens hållbara stadsmiljöer är levande och trygga att besöka, bo och leva i – under hela året och under dygnets alla timmar.

Nyköpings tätorts arkitektur har skapat en god gestaltad miljö med harmonisk och väl fungerande helhet av byggnader, utemiljöer och mellanrum i hela staden.

Kommunen ska värna om marken men också öppna upp för bostadsbebyggelse i attraktiva lägen. För att möta detta behov pekar vi ut områden i staden och tätorten där vi behöver kraftsamla genom att förtäta, komplettera och omvandla, för att skapa levande stadsdelar.

Det här temakapitlet bidrar särskilt till följande globala mål:

Globala mål för hållbar utveckling

Mål-10-Agenda2030.jpg  Mål-11-Agenda2030.jpg  Mål15-Agenda2030.jpg

Minskad ojämlikhet, mål 10: Vi planerar på ett sätt som möjliggör integration och säkrar att Nyköping upplevs som en trygg och välkomnande kommun av alla, oavsett var man är och vem man är.

Hållbara städer och samhällen, mål 11: En hållbar stadsutveckling handlar om allt från livsmiljöer, transporter och sociala värden, till tekniska innovationer, byggnadsteknik och återvinning. Planering och byggande i Nyköping ska bidra till hållbarhet inom alla dessa områden.

Ekosystem och ekologisk mångfald, mål 15: Genom att planera där det redan finns förutsättningar i form av befintlig infrastruktur och kollektivtrafik undviker vi att i onödan bygga på jungfrulig mark med höga värden kopplat till biologisk mångfald, ekosystemtjänster och rekreation.

Strategier

Vägledande för bebyggelseutvecklingen är översiktsplanens övergripande utvecklingsstrategier.

  1. Bebyggelse ska utvecklas där det finns service och infrastruktur
  2. Bebyggelse ska lokaliseras i lägen med god kollektivtrafik
  3. Utveckla och kraftsamla i noder
  4. Skapa varierad bebyggelse
  5. Stärk Nyköpings identitet och livsmiljö
  6. Skapa goda lägen för verksamheter
  7. Hushåll med mark- och vattenresurser
  8. Stärk de regionala sambanden
  9. Öka förutsättningarna för hållbart resande
  10. Utveckla, stärk och bevara den regionala och kommunala grön- och blåstrukturen
  11. Utveckla, stärk och bevara naturens förmåga att leverera ekosystemtjänster

Läs mer om utvecklingsstrategierna.

Utbyggnadsstrategi för Nyköpings centralort

Faktaruta3.png

Huvuddelen av kommunens bebyggelseutveckling kommer ske inom Nyköpings tätort. Omvandling och komplettering av redan bebyggd mark är grundläggande principer för Nyköpings tätorts hållbara tillväxt. Inriktningen är att tätorten ska växa främst genom omvandling av verksamhetsområden i anslutning till Nyköpings resecentrum och Stadsfjärden. Detta genom att prioritera ny bebyggelse till de utvecklingsområden som anges i markanvändningskartan.

Även en förtätning av befintliga bebyggelseområden behöver ske. Den långsiktiga stadsplaneringen innebär därmed att hushålla och värna om de obebyggda markområden som finns.

Tätorten kan även få tillskott av bebyggelse genom komplettering och förtätning främst inom eller i anslutning till utpekade bebyggelsenoder men även inom andra befintliga bebyggelseområden. Möjligheten till kompletterande bebyggelse bedöms från fall till fall. Översiktsplanens övergripande utvecklingsstrategier ska då vara vägledande. 

Med en variation i bebyggelsen där man blandar icke störande verksamheter med olika typer av boenden, mötesplatser och grönområden skapas en levande, trygg och trivsam stad. Nyköpings kommun ska nyttja styrkorna i sitt geografiska läge och samtidigt värna om sitt kulturhistoriska arv.

Ställningstaganden

Här redovisas generella ställningstaganden som gäller bebyggelsen i Nyköpings tätort. Ställningstaganden som berör bebyggelse finns även under respektive temakapitel som transporter, grönstruktur, kulturmiljö miljö- och riskfaktorer med flera. I kartan redovisas ställningstaganden för bebyggelsetyper och områdesspecifika ställningstaganden.

Generella ställningstaganden

  • Översiktsplanens övergripande utvecklingsstrategier ska vara vägledande vid bebyggelseutveckling och prioritering av denna.
  • Detaljplanering av utpekade utvecklingsområden bör föregås av en helhetsanalys av hela utvecklingsområdet, vid behov inkluderas närområden.
  • Vid detaljplaneläggning och lovgivning ska stor hänsyn ska tas till platsens landskaps/stadsbild, natur- och kulturvärden samt till friluftslivets intressen.
  • Förutsättningar för samhällsservice och kommersiella verksamheter bör skapas på platser där goda förutsättningar finns i form av större förväntade flöden av människor.

Arkitektur

  • Nyköpings tätorts arkitektur ska skapa en harmonisk och väl fungerande helhet av byggnader, utemiljöer och mellanrum i hela staden samt kännetecknas av höga hållbarhets- och kvalitetskrav samt god gestaltad livsmiljö.
  • Bebyggelsens täthet, höjdskala och gestaltning ska dels beakta läget i tätorten och dess helhet, dels förhålla sig till bebyggelsemiljöer och landskapselement som finns på eller intill platsen.
  • Nya bebyggelseområden i centrala och halvcentrala lägen ska vara stadsmässiga, med relativt tät bebyggelse och med tydliga klart definierade gaturum. Byggnader ska gärna vara sammanbyggda men ha begränsad längd. Kvarterens inre ska domineras av trädgårdar.
  • För att staden ska växa hållbart krävs hög invånartäthet. Nya tillägg ska därför ofta tillåtas bli högre än tidigare epokers. En viss skaländring kan vara lämpligt i stadens utvecklingsområden och längs större gaturum.
  • För att områden med högre bebyggelse ska kunna erbjuda trygga och trivsamma utemiljöer krävs mycket stor omsorg om gestaltning av såväl byggnad som utemiljö och stor hänsyn tas till stadsbilden och riksintressenas värden.
  • Nyköpings tätorts entréer, i de olika väderstrecken, kräver särskild omsorg om arkitektonisk kvalitet. Oavsett färdsätt skapar tätortens entré det första intrycket. Bebyggelse som placeras invid tätortens entréer ska därför hålla extra god arkitektonisk kvalitet. Av samma skäl kan vissa verksamheter till och med vara direkt olämpliga för dessa lägen och exteriörer gestaltade som ”baksidor” ska inte accepteras i gaturummen.
  • En arkitekturpolicy bör tas fram som delvis kan fungera som kommunens viljeriktning, dels som ett konkret stöd vid diskussion kring arkitektur och gestaltning, såväl internt som externt.

Social geografi/segregation och ett varierat bostadsutbud

  • Planeringen ska ta särskild hänsyn till barns behov och förutsättningar, jämlikhetsperspektiv och att skapa trygga och brottsförebyggande miljöer. Vid behov ska en konsekvensanalys med åtgärder arbetas fram.
  • En blandad bebyggelse med en variation av verksamheter, boendeformer, upplåtelseformer och mötesplatser ska långsiktigt eftersträvas i alla stadsdelar.
  • Komplettering med den/de typer bebyggelse som saknas i stadsdelen som leder till minskad social socioekonomisk, demografisk, etnisk och/eller boendesegregation ska prioriteras.
  • Planeringen ska sträva efter att skapa fysisk samhörighet mellan befintliga och nytillkommande stadsdelar, bostadskvarter och verksamhetsområden genom att med byggnader, gator, parker och/eller andra mötesplatser mildra barriärer och göra det enkelt att röra sig mellan stadsdelarna.
  • Planeringen ska skapa förutsättningar för orienterbarhet och tydliga privata, semiprivata och offentliga zoner.
  • Planläggningen ska ta hänsyn till möjlighet att förebygga brott och trygghet. 

Nuläge och bakgrund

Nyköpings tätort har idag både närhet inom staden och närhet till hela Sverige och övriga världen via goda och varierade transportmöjligheter. Järnvägen och motorvägen är viktiga för pendling och godstransporter både åt norr och söder. Stockholm Skavsta flygplats och Oxelösunds hamn är viktiga för tillgänglighet till stora delar av världen både för resande i arbetet och på fritiden liksom för transport av gods.

Tillgång till grönområden, motionsanläggningar, hav, oexploaterad skärgård och rikt kulturlandskap skapar förutsättningar för att människor ska ha en aktiv och hälsosam fritid.

Nyköping har som tätort en lång historia som speglar olika tidsepoker i kulturmiljö och arkitektur. Särskilt inom stadskärnan finns kvaliteter med mycket stor betydelse för upplevelsen av Nyköpings historia.

Befintlig struktur och historia är förutsättningar för hur Nyköpings tätort kan fortsätta att växa: Väg, järnväg, åar och vatten är viktiga kvaliteter men skapar också barriärer som isolerar stadsdelar och bebyggelseområden från varandra. Flera av bostadsområden är idag starkt funktionsuppdelade och socialt segregerade.

Dessa negativa förhållanden riskerar att förstärkas och bör därför motverkas genom en medveten planering vid komplettering och utökning av bebyggelsen. Tillgången till oexploaterad mark är relativt liten i centrala lägen. Många centrala och attraktiva markområden är idag verksamhetsområden som kan omvandlas eller utvecklas till ny bostads- och blandbebyggelse.

Gå direkt till bebyggelsekartan

Lämna synpunkter

Samrådet pågick 12 mars - 26 juni 2020.