Svenska elever bättre i PISA
Efter flera PISA-undersökningar med fallande resultat har nu svenska 15-åringars kunskaper förbättrats. Läsförståelse och matematik har förbättrats och inom naturvetenskap syns tecken på en positiv utveckling. Skolverket presenterade resultaten från PISA-undersökningen på en presskonferens under tisdagen.
Över genomsnittet i läsförståelse
Svenska elever bryter trenden och höjer sina resultat i alla ämnen i årets PISA-rapport, enligt OECD. Sverige är över OECD-genomsnittet i läsförståelse och på genomsnitt i matematik och naturvetenskap.
- Det är ett glädjande trendbrott som vi hoppas kan ge elever, lärare och rektorer råg i ryggen. Förra veckan presenterade vi förbättrade resultat i en annan internationell undersökning, TIMSS. Sammantaget stärker det våra slutsatser att eleverna har mer kunskaper i dag, säger Mikael Halápi, vikarierande generaldirektör på Skolverket.
- Det är glädjande att se Pisa-resultaten i matematik och läsförståelse. I Nyköping kommer vi att följa detta på lokal nivå för att se hur vi här kan stärka möjligheterna till utveckling. En tydlig satsning vi gör redan nu är den gemensamma utvecklingen genom Läslyftet för alla lärare i alla ämnen. Detta då läsutveckling och läsförståelse är en stärkande faktor in i både naturvetenskap och matematik, säger Anna Thörn, divisionschef Barn Utbildning Kultur.
Likvärdigheten i svensk skola har försämrats
I PISA mäts likvärdighet med sju likvärdighetsindikatorer. Jämfört med PISA 2006 har fem av dessa försämrats och ingen förbättrats. Till exempel har elevens familjebakgrund fått ökad betydelse för resultaten i naturvetenskap. När PISA-undersökningarna började år 2000 var Sverige ett av de länder som hade bäst likvärdighet. Idag ligger Sverige på en genomsnittlig OECD-nivå.
- I den här undersökningen ser vi tecken på att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. Det är en oroande utveckling som våra politiker behöver ta på allvar, säger Mikael Halápi.
- I Nyköping jobbar vi medvetet för att öka likvärdigheten, ett exempel är högstadiet som via sin modell blivit en nationell förebild på området. Detta modellarbete vill vi ta vidare för att hitta bra lösningar även för våra F-6-enheter. Det handlar om att jobba långsiktigt med alla skolenheter för att hitta ett system där vi fördelar rätt kompetenser över hela verksamheten. Och där vi på ett framgångsrikt sätt möter varje elev utifrån dess specifika förutsättningar och behov. Det kan handla om legitimerade lärare, extra resurser eller anpassningar av undervisningen överallt där det krävs, kommenterar Anna Thörn.
Läs mer om resultatet på skolverket.se