Gästabudsåret 2017
Nu firar vi Gästabudsåret 2017 - Se allt som händer på www.gastabudsaret2017.se

Växtlighet (jätteloka)

Jätteloka är en växt som ska bekämpas eftersom den både riskerar att hota annan växtliget och för att den är en risk för att drabba människor med smärtsamma kontakteksem. Om du har en jätteloka på din tomt ska du ta bort den.

Jätteloka - en fara för människor

Enligt Naturvårdsverket ska jättelokan, eller jättebjörnlokan (Heracleum mantegazzianum) bekämpas för att det finns risk för oss människor att drabbas av smärtsamma kontakteksem om man får växtsaft på huden i kombination med solljus. Den hotar också inhemsk flora och därmed vår biologiska mångfald genom sin snabba tillväxt och att den gärna kväver andra växter. 

Om någon fått växtsaft på huden - gör så här:

  • Tvätta med tvål och vatten.
  • Skydda huden mot solljus under en vecka även om lokala symtom saknas.
  • Vid symtom kontrollera risken hos Giftinformationscentralen. Om läget är akut, ring 112 och begär Giftinformation.

Så här tar du bort jättelokan

Om du har jätteloka på din mark är du skyldig att bekämpa den. Som privatperson med fastighet med boningshus har du rätt till RUT-avdrag för lokabekämpning.

Om du väljer att ta bort den på egen hand, tänk på att använda heltäckande skyddskläder och skyddsglasögon

Kemisk bekämpning bör undvikas med hänsyn till natur och miljö. I vissa områden krävs tillstånd för att använda kemiska bekämpningsmedel.

  • Övertäckning - Genom att begrava bestånden under lerhaltig, tät jord på 25-30 cm, kvävs jättelokan. Givetvis ska jorden vara fri från frön.
  • Toppkapning - Genom att kapa blommande plantor innan fröbildning hindrar man vidare spridning av växten. Enklast görs detta med lie. Man bör stoppa fröställningarna i säck och förgöra dem, annars kan frön eftermogna på stängerna och göra arbetet ogjort.

    Jättelokan kan sätta nödskott om den blir stressad vid bekämpning. Därför bör man kontrollera bestånden några gånger under sommaren efter eventuella nödskott.
  • Rotkapning - Här huggs pålroten av några centermeter under tillväxtpunkten, som ligger i eller strax under markytan, vid övergång mellan rot eller stam. Plantan ska dras upp så att den inte rotar sig på nytt. Detta görs med hacka eller spade.

    Fördelen med denna metod är att växten dör. Uppgrävning är lämpligast på våren. Denna metod är mycket effektiv, men bara på bestånd med mindre än 200 lokor då den är mycket energi- och tidskrävande.
  • Jordbearbetning - Jättelokan är känslig för traditionell jordbearbetning och finns sällan i brukad mark. Plöjning eller användning av jordfräs eller kultivator är ett bra alternativ. Jordbearbetning ska inte användas på mark som hyser värdefull vegetation.

Tipsa oss i kommunen

Just i Nyköpings kommun är jätteloka inget stort problem men vi vill gärna veta var den finns så att vi kan få en heltäckande bild av utbredningen. Det hjälper oss att hålla nere den låga antalet växter. 

Om du hittar en  jätteloka får du gärna rapportera till Tekniska divisionens Parkenhet genom att skicka ett e-postmeddelande till Helena Göransson, helena.goransson@nykoping.se

Läs mer om jättelokan

Jordbruksverket om jätteloka

Giftinformationscentralen om jätteloka

Dela med dig
Skriv ut
Uppdaterad: 2017-09-06
Sidansvarig: Bjarne Tutturen