Gästabudsåret 2017
Nu firar vi Gästabudsåret 2017 - Se allt som händer på www.gastabudsaret2017.se

Buller

Ljud som vi inte vill höra brukar vi kalla buller. Utan tvekan omges vi av betydligt mer buller nu än tidigare.

Ljud är små tryckvariationer i luften och kan skapas av t.ex. ett högtalarmembran. Ljudnivån mäts i decibel (dB). Mätningar görs oftast med ett filter för att efterlikna människoörats känslighet (A-filter). Ljudnivån anges då i dBA.

Industribuller

Naturvårdsverket har givit ut allmänna råd och riktvärden för bedömning av buller från industrier. De tillämpas även på andra anläggningar som ger upphov till störande buller. Bullret kan komma från fasta installationer som
t.ex. fläktar, skorstenar, panncentraler, kompressorer men även från transporter inom en industri (fastighet) eller från materialhantering.

Störande industribuller orsakas ibland av flera bullerkällor inom ett industriområde. Det kan därför vara svårt att avgöra vilka åtgärder som behövs för att minska störningarna.

Hög musik

Ljudnivån på konserter, diskotek och andra evenemang kan vara hög, till och med så hög att risk för hörselskador kan uppstå. Socialstyrelsens allmänna råd om höga ljudnivåer innehåller riktvärden för hög musik. Överskrider man dessa nivåer finns risk för hörselskador, t.ex. tinnitus.

Socialstyrelsens riktvärden för höga ljudnivåer (SOSFS 2005:7):

Maximal ljudnivå: 115 dB (för vuxna), 110 dB (för vuxna + barn)
Ekvivalent ljudnivå: 100 dBA (för vuxna), 97 dB (för vuxna + barn)


Vid evenemang som särskilt riktar sig till barn, så kallade 
knattediskon och liknande, bör ekvivalent ljudnivå under 90 dB alltid eftersträvas.

Frekvens

Antalet tryckförändringar (svängningar) per sekund kallas frekvens och mäts i Hertz (Hz). Frekvensen på ett ljud avgörs av vilken ton ljudet har. Ett avlägset åskväder har en låg frekvens, en låg ton. Det normala hörselområdet brukar ligga mellan 20 Hz och 20 000 Hz (20 kHz). Ett ljud som bara innehåller en frekvens betecknas som en ren ton. I praktiken förekommer sällan helt rena toner. När man slår på en tangent till ett piano har den ton som ljuder en komplex vågform, vars dominanta frekvenser dock ligger inom ett begränsat intervall. Om ljudet har en slumpartad och bred fördelning av frekvenser inom det hörbara området blir det ett brus. Ett exempel är ljudet från ett tryckluftsmunstycke.

Decibel-skalan

Skillnaden i ljudtrycksvariation mellan det svagaste ljud ett friskt öra kan uppfatta, och det starkaste ljud vi kan utsättas för, utan att örat skadas, är mer än en miljon gånger. För att slippa ange ljudtrycksnivån med sjusiffriga tal, används en logaritmisk skala, dB skalan. På dB-skalan anges hörtröskeln till 0 decibel (dB). En fördubbling av ljudnivån (ljudtrycksnivån) innebär rent matematiskt en ökning med 3 dB. För att vi med örat skall uppleva att ljudstyrkan fördubblas krävs en ökning med 10 dB. Detta oberoende av var på skalan man börjar.

Dela med dig
Skriv ut
Uppdaterad: 2017-06-07
Sidansvarig: Anna Jonsson